LiU-studenter bidrar till forskning om perfektionism

Förra årets avgångsstudenter på psykologiprogrammet deltog som behandlare i en studie om internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid perfektionism. Hur gick det?

Perfektionism i sin hanterliga form associeras ofta med prestation och framgång. Men perfektionism har också visat sig ha kopplingar till flera psykiatriska sjukdomstillstånd som depression, ångest, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom.

Devin-studien, som studenterna jobbade med, hade som syfte att utvärdera en internetbaserad behandling för personer som kände att deras strävan efter perfektionism störde deras vardagliga liv. Behandlingsformen var kognitiv beteendeterapi och all kontakt mellan de behandlande studenterna och patienterna skedde över nätet. Studien omfattade 150 personer där studenterna fick ansvara för 12 eller 13 patienter var.

Malin SkoglundMalin Skoglund var en av studenterna som jobbade med studien. Hon berättar att hon till en början var kritisk mot behandlingssättet och att behandlingen uteslutande skulle ske över internet:

– Jag tvivlade på att man kunde få till en bra patientkontakt då man inte sågs i samma rum, men det visade sig att kontakten blir lika bra. Dessutom får man som behandlare mer betänketid vid stora frågor.

Resultaten i studien visar på att nätbaserad KBT har en bra effekt på personer som lider av perfektionism. Deltagarnas oro och depressionssymptom minskade och deras livskvalitet ökade. Slutrapporten på studien är inte publicerad än då de sista uppföljningarna av patienterna görs i skrivande stund.

Malin Skoglund (bilden) gjorde sitt examensarbete tillsammans med studiekamraten Linnéa Trosell. De undersökte  om olika faktorer kunde förutse resultatet av behandlingen. Det tittade till exempel på graden av perfektionism, men kunde inte statistiskt se att graden av perfektionismproblem påverkade utgången av den internetbaserade behandlingen.

– Det innebär i praktiken att oavsett vilken grad av perfektionism patienterna led av, fick de lika stor hjälp av behandlingen, säger Malin Skoglund.

Internetbaserad behandling ställer vissa krav på patienten, fortsätter hon. Patienten skall kunna ta till sig en mängd information via text och rörlig bild. Samtidigt kan det vara svårt att över nätet upptäcka andra tillstånd utöver det som man tänkt behandla. En välgjord förhandsbedömning av patientens tillstånd är avgörande för lyckad behandling.

I en allt mer digitaliserad vardag, är internetterapi framtidens behandlingsform?

– Ja, det tror jag. Det finns egentligen mycket forskning inom området men det är svårt att få ut metoderna i verksamheten. Vissa enheter erbjuder behandlingsformen redan nu, men den tar tid att introducera.

Under den kommande våren kommer studenter på termin tio på psykologiprogrammet göra examensarbete inom ramarna för en studie om internetbehandling av depression. Patientgruppen är personer äldre än 65 år. Professor Gerhard Andersson på Institutionen för beteendevetenskap och lärande leder studien, som går under namnet Almstudien.

Foto: IStock

Fler nyheter

Senaste nytt från LiU