Malin Thor Tureby synliggör de judiska kvinnornas historia

Malin Thor Tureby som är biträdande professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, vid Linköpings universitet, brinner och arbetar för att synliggöra judiska kvinnors erfarenheter och deras historia. Hon driver tre forskningsprojekt, varav två är finansierade av Vetenskapsrådet. 

bild pa arkivkartonger

- Två dagar i veckan jobbar jag med Judisk och kvinna, två dagar i veckan med Berättelser som kulturarv. Det är viktigt att arbeta med båda projekten samtidigt eftersom de korsbefruktar varandra. Vetenskapsrådet hörde av sig till mig när de insett att jag fått två projekt beviljade. De frågade hur jag skulle lägga upp arbetet och de blev nöjda med min plan.

Hon jobbar också som forskarstudierektor för forskarutbildningen i historia och med ett tredje projekt: Lokala perspektiv på judisk flyktingverksamhet 1933–1946.

Tre projekt

För projektet Judisk och kvinna. Intersektionella och historiska perspektiv på judiska kvinnors liv i Sverige under 1900- och 2000-talet, fick Malin Thor Tureby projektbidrag inom forskning om rasism från Vetenskapsrådet. Syftet med projektet är att undersöka judiska kvinnors historia och eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism under 1900- och 2000-talet i Sverige. Hon har redan börjat undersöka hur och vad man skrev om kvinnor i svenskjudisk press under 1920- och 1930-talen när de första judiska tidskrifterna grundades i Sverige. Hon tittar på hur kvinnor bidrog till och diskuterades i tidskrifterna Judisk Krönika och Judisk tidskrift. Det är inte bara den judiska befolkningen i Sverige som läser tidningarna, utan de är högt ansedda kulturtidskrifter och läses av många kulturintresserade. Man kan se diskussionen om kvinnors roller och positioner i dessa tidskrifter som ett pågående offentligt samtal i det svensk-judiska samhället.

- Jag är förvånad över hur mycket det faktiskt skrevs om kvinnor och hur många kvinnor som bidrog till tidskrifterna som artikelförfattare, recensenter och insändare.
Hon kommer också intervjua judiska kvinnor från olika städer och generationer i Sverige. Syftet är att kvinnorna själva ska få berätta om sina liv, olika roller och erfarenheter.

- Jag ska också undersöka eventuella förändringar och skillnader i och mellan kvinnornas liv och erfarenheter över tid och på olika platser i Sverige.

För projektet Berättelser som kulturarv. Makt och motstånd i insamlingsprocesser och berättelser om och med invandrare vid Nordiska museets arkiv, fick Malin Thor Tureby projektbidrag inom kultur och kulturarvsområdet från Vetenskapsrådet. Projektet driver hon tillsammans med Jesper Johansson vid Linnéuniversitetet.

- I projektet undersöker vi hur ett kulturarv skapas. Vi är framförallt intresserade av att studera hur minnesinstitutioner inom kulturarvsområdet bidrar och har bidragit till att skapa och upplösa gränser för den svenska gemenskapen. Detta har de gjort genom att inkludera och exkludera invandrare i den kulturarvsskapande processen. Vi var på Nordiska museets arkiv i förra veckan. Vi tittade där på hur museet har samlat in berättelser om och från invandrare från 1970-talet till nutid. Vem är det man ber berätta? Hur gör man urvalet? Vem har blivit inkluderad respektive exkluderad vid olika tidpunkter och varför? Hur motiveras detta? Vi undersöker även hur människor berättar om sig själva och om andra.

Projektet Lokala perspektiv på judisk flyktingverksamhet 1933–1946 är finansierat av Malmö kulturhistoriska förenings stipendiekommitté och Västergötlands Fornminnesförening. I projektet undersöks hur den judiska flyktingmottagningen i Göteborg och Malmö organiserades och debatterades av de mosaiska församlingarna i städerna 1933–1946. Malin Thor Tureby arbetar med de mosaiska församlingarnas arkiv i Malmö och Göteborg för att undersöka de lokala hjälpverksamheterna. Hon har bland annat sett att detta var ett sätt för kvinnorna att röra sig i offentligheten. Männen satt i styrelser och fattade alla beslut men det var fruarna som utförde mycket av det praktiska och omvårdande jobbet, som att samla in kläder, besöka eller ta hand om de flyktingar som kom.

Intresset för historia

malin thor tureby- Jag har alltid varit intresserad av historia. Jag hade bra historielärare under skoltiden, speciellt i gymnasiet. Hon lät oss ta del av aktuella tidningsurklipp och utifrån dem diskuterade vi vad i det förflutna som lett fram till dagens situation och samhälle. Under 1990-talet skrev tidningarna mycket om kriget i forna Jugoslavien. Det var också så jag blev intresserad av frågor som berör flyktingskap och migration.

Efter gymnasiet läste Malin religionsvetenskap och statsvetenskap på Linnéuniversitetet, sedan historia på LiU. Sen blev det religionsvetenskap, sociologi och historia i Lund. Kandidatuppsatsen i religionsvetenskap handlade om judiska kvinnor i USA.

- På universitet läste jag ämnen som jag tyckte var intressanta och tänkte att jag skulle bli lärare. Men så var det en föreläsare i Lund som föreslog forskarutbildningen i historia. Jag sökte och kom in. Jag antogs dock innan reformen för att alla forskarstuderande skulle finansieras vid lärosätena hade trätt i kraft, så inledningsvis hade jag inte någon lön. Vi var sex personer som antogs i skarven som jobbade extra på kvällar och nätter för att kunna finansiera vår forskarutbildning. Jag åkte också till Israel för att jobba på kibbutz för att göra research till min avhandling.

När Växjö universitet utlyste en fullt finansierad doktorandtjänst några månader efter att hon antagits i Lund, sökte och fick hon den och flyttade tillbaka till Växjö. Under sin doktorandtid var hon sammanlagt ca 2,5 år i Tel Aviv där hon bland annat läste judisk historia och hebreiska vid universitetet. Hon forskade i arkiven och reste runt i Israel och intervjuade personer som hade kommit till Sverige genom chaluz-kvoten under andra världskriget.

Judisk historia i avhandlingen

Malin Thor Turebys avhandling blev klar 2005 och även i den syns hennes intresse för migrationshistoria och judisk historia. Hon disputerade i historia med Hechaluz- en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933–1943. Avhandlingen är den första systematiska studien av Hechaluz verksamhet i Sverige och Tyskland. Efter nazisternas makttillträde våren 1933 etablerades chaluz-kvoten. Kvoten innebar att tio judiska ungdomar från Tyskland fick tillstånd att resa in i Sverige som transmigranter för att utbildas inom lantarbete under 18 månader för att sedan fortsätta till Palestina. Inrättandet av chaluz-kvoten kan relateras till den förda svenska flyktingpolitiken under 1930-talet, som var restriktiv och bottnade dels i rädsla för ökad arbetslöshet till följd av invandring, dels i ”ras”-tänkande och antisemitism. Ur flyktingpolitikens perspektiv var chaluz-kvoten idealisk, eftersom den enbart erbjöd tillfälliga uppehålls- och arbetstillstånd för transmigranter inom lantbrukssektorn. Fokus riktas i avhandlingen mot de personer som kom till Sverige genom kvoten och deras perspektiv på sin exiltillvaro. Chaluz-kvoten innebar nämligen inte bara att judiska ungdomar fick en möjlighet att fly Nazityskland utan även att den pionjära sionistiska ungdomsrörelsen Hechaluz kom till Sverige.

- I avhandlingen undersöker jag vilka problem och möjligheter som Hechaluz och dess medlemmar hade att vidmakthålla sin verksamhet. Källmaterialet utgörs främst av pamfletter som gavs ut av Hechaluz i Tyskland och av material producerat inom Hechaluz i Tyskland och Sverige t.ex. mötesprotokoll, korrespondens och medlemstidningar samt av ett femtiotal intervjuer med före detta medlemmar som jag har mött i Sverige och Israel.

Sammanlagt räddades 490 personer till Sverige genom chaluz-kvoten. Ungefär hälften av dem blev fast i Sverige utan någon möjlighet att ta sig till Palestina, när kriget bröt ut. Analysen av det skriftliga materialet och av det insamlade intervjumaterialet belyser två olika versioner av Hechaluz betydelse för dess medlemmar i Sverige under 1930- och 1940-talen. I det samtida skriftliga materialet träder berättelsen om en ideologisk rörelse med hängivna medlemmar som strävar efter att utbilda sig inom lantbruk och ta sig till kibbutzerna i Palestina, fram. I intervjuerna berättar de före detta medlemmarna, nu bosatta i Sverige eller i Israel, snarare om flykten från Nazityskland, saknaden efter de släktingar och vänner som blev mördade av nazisterna och vilsenheten och ensamheten som flyktingar på den skånska landsbygden.

Efter disputationen började Malin arbeta som universitetslektor och senare som biträdande professor i historia vid Malmö högskola och sedan 2014 har hon arbetat vid LiU.

Beskedet från Vetenskapsrådet

Just nu har Malin Thor Tureby inga problem med att få sin forskning finansierad. 7,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och hon har jobb några år framöver… Den 3 november 2016 när beskedet om miljonerna kom blev förstås speciell för Malin.

- Vem det är som fått sina ansökningar beviljade hos Vetenskapsrådet publiceras på deras hemsida. Det finns ett sistadatum som man vet att det senast ska publiceras, men man vet inte exakt när det kommer. Jag stod och föreläste och märkte att min mobil började surra hela tiden. Jag tänkte att det var dagis som var angelägna om att få tag på mig. När det var dags för paus kollade jag mobilen och jag hade fått massor meddelanden, bland annat ”Dubbelgrattis!”. Då blev jag ju tvungen att kolla hemsidan. Jag blev chockad. Sen blev det svårt att hålla koncentrationen och slutföra föreläsningen. När jag kom tillbaka till min korridor hade mina underbara kollegor redan hunnit fixa champagne!

Bilder: privata

Relaterat innehåll