Miljarder till autonoma system

WASP, Wallenberg Autonomous Systems Program, är sannolikt den enskilt största svenska investeringen i teknikforskning någonsin. Satsningen på 1,8 miljarder svenska kronor är en investering i hjärnkraft - nya kunskaper, nya insikter och nya system.

Autonoma system artificiell intelligensFoto: Göran BillesonResultat vi kan se fram emot är exempelvis digitala kognitiva kompanjoner som hjälper till med beslutsfattandet när våra människohjärnor kör fast i detaljer och särintressen, autonoma flygande farkoster som gör aktiva räddningsinsatser i områden dit människor har svårt att nå, system som hittar rätt bult till rätt pryl i industrins flexibla tillverkningssystem eller intelligenta trafiksystem som leder till ett minimum av köer och trafikolyckor.

Bredd och djup

Detta är några av de områden där LiU-forskare också är framstående. Vid LiU finns kärnkompetens inom visualisering, sensorfusion, reglerteknik, datorseende, artificiell intelligens, fordonssystem, flygande autonoma farkoster och inte minst inom mjukvaruutveckling - alltsammans viktigt för att få programmet i hamn.

– Den stora utmaningen är att nivån av automation måste vara flytande. Maskiner och människor ska fungera både oberoende av varandra och i nära samspel, beroende på vad situationen kräver, förklarar Jonas Unger, forskare inom vetenskaplig visualisering som tillsammans med professor Anders Ynnerman är ett par av nyckelpersonerna i programmet.

– Tekniken ska avlasta oss, idag har smart phones blivit stress phones. Det är inte vi som ska hjälpa prylarna utan tekniken som ska hjälpa oss. Hos oss har vi kompetens såväl inom de djupa tekniska delarna som inom de mjuka beteendevetenskapliga, båda är lika viktiga, säger Anders Ynnerman.

Här ställs höga krav på mjukvaran och på algoritmerna för självklart är det mängder av matematiska teorier och modeller som gör det möjligt att hitta och sortera ut den viktiga informationen i gigantiska mängder data.
Autonoma system datorseendeFoto: Göran Billeson
– Vi människor kan samla in den information vi behöver från olika källor, det vill vi att robotar också ska kunna göra. De måste kunna integrera data från internet och från sina sensorer med instruktioner från människor. Människor måste kunna delegera uppgifter till maskiner, maskiner till maskiner och maskiner tillbaka till oss människor. Vi är bara i början av den här forskningen där vi också måste hämta kompetens från samhällsvetenskaperna, säger en annan av nyckelpersonerna, Patrick Doherty, professor i artificiell intelligens, AI.

Ansvarsfrågan en nöt att knäcka

En annan viktig fråga är vem som fattar besluten och vem som har det yttersta ansvaret i de autonoma systemen. Om det exempelvis händer en olycka med en självkörande bil, vem är det så som har ansvar - programmeraren, tillverkaren, ansvariga chefer eller personen i bilen?

Och ska ett autonomt system få fatta egna beslut som kan skada människor?

– Det är en aktuell fråga idag inom AI-forskningen. Målsökande drönare i krigshärdar styrs i dag av människor, men de skulle kunna utse sina mål själva. Vi behöver ett etiskt regelverk för mjukvaruutveckling, säger Patrick Doherty.

Sensorfusion ännu en kärnkompetens

Ännu en kärnkompetens handlar om att kunna ta tillvara information från en mängd olika sensorer. Det kan handla om data om lufttryck, det vill säga höjd, från accelerometrar, gyron, kameror med flera.

– Vi söker hela tiden efter fler informationskällor som kan precisera och utöka informationen. I USA finns lagkrav på positionering: ringer man larmnumret 112 (911 i USA) ska mobilen kunna positionera dig på 50 meter när och även visa vilken våning i huset du befinner dig på. Det är möjligt redan i dag, men utmaningen är att göra systemen skalbara, förklarar Fredrik Gustafsson, professor i sensorfusion.

Lars Nielsen. programdirektör WaspFoto: Skalbarheten är också den utmaning WASP:s programdirektör Lars Nielsen direkt kommer att tänka på när han får frågan.

– Idag kan vi optimera system med tusen eller många tusen ingående parametrar, men när vi kommer till utvecklingen av system av system måste tekniken vara både helt säker och storskaligt skalbar. Där är vi inte ännu, konstaterar han.

Det som lockar honom mest med WASP är annars den strategiska dimensionen i programmet, att det handlar om att ta fram helt ny kunskap för framtiden.

– Vi ska inte lösa dagens problem utan bygga en plattform för morgondagens forskning - tillsammans med företagen, säger han.

WASP

I Wallenberg Autonomous Systems Program, WASP, satsar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 1,3 miljarder kronor under drygt 10 år, medan de deltagande universiteten och industrin står för ytterligare 500 000 kronor. 

2015 ligger budgeten för start av programmet på 10 miljoner kronor. I WASP ingår en stor forskarskola, ett antal forskningsprojekt samt även uppbyggnaden av demonstratorer i samarbete med industrin.

I WASP deltar forskare vid KTH, Chalmers, Lunds och Linköpings universitet. Programmet koordineras från LiU där professor Lars Nielsen är programdirektör och förre rektorn Mille Millnert ordförande. Vid LiU är forskare från minst sex olika avdelningar vid tre institutioner engagerade, såväl vid Campus Norrköping som Campus Valla.

Internationellt satsas enorma summor i forskning kring autonoma system, inte minst i Tyskland och i USA.

Artikeln är också publicerad i LiU magasin nr 3, 2015.

Kontakt
Visa/dölj innehåll