Det treåriga forskningsprojektet ska ge svar på hur timmer- och flisbilar kan bli mer aerodynamiska och därmed dra mindre bränsle, något som i sin tur innebär minskade koldioxidutsläpp. Många små förbättringar ska kunna ge en minskning av bränsleförbrukningen på mellan fem och tio procent inom ett par år.
– Genom de studier vi har utfört tidigare vet vi exempelvis att rundade hörn minskar luftmotståndet och därmed bränsleförbrukningen. Timmer- och flisbilar går dessutom tomma halva tiden, säger Matts Karlsson.
ETTareo2
Projektet finansieras inom FFI, Fordonsstrategisk forskning och innovation, ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket, Vinnova, Energimyndigheten och svenska tillverkare av tunga fordon som Scania och Volvo.I projektet som har det fyndiga namnet ETTaero2, (En Trave Till, aerodynamik, projekt nr två) bedrivs forskningen vid LiU tillsammans med åtta olika partner: Skogforsk, Scania, Parator (bygger släp till tunga fordon), ExTe (bygger stakar), Bergs Fegen (timmerbilspåbyggare), Maskin och Truck AB (bygger skåp för flis) samt Fröjds åkeri i Kisa och Södra Skogsägarna.
Föregångsprojektet ETT har pågått i några år och syftar till att testa en 30 m lång och 90 ton tung supertimmerbil. Dagens timmerbilar är 25 m långa och väger 60 ton. Som ett led mot större och tyngre fordon arbetar man inom ETTaero2 med en normallång bil som modifierats till en totalvikt på 74 ton.
– Målet är att hitta enkla tekniska lösningar som är billiga och praktiskt genomförbara, säger Matts Karlsson som till sin hjälp har doktoranden Petter Ekman.
Från beräkningar till verklig körning
Projektet består av tre delar:
Superdatorberäkningar av konstruktionsförändringar, utförs vid Nationellt superdatorcentrum, NSC, vid LiU.
Beräkningarna ska sedan verifieras och kompletteras i vindtunnelprov, i skala 1:6.
– Vindtunnelprov är dessutom bra för att man får resultaten mera direkt och de är också enkla att förmedla, säger Matts Karlsson.
I vindtunneln kan också olika konstruktionslösningar testas för sidvindar. Denna kunskap förs sedan tillbaka till datorsimuleringarna så även dessa tar hänsyn till sidvindar. Via SMHI kan forskarna få tillgång till medelvindar och vindriktningar för de aktuella körsträckorna.
Slutligen ska tester också göras i full skala för att se att verkligenheten stämmer med mätningarna och beräkningarna.
– Åkerierna har dispens att köra 74 ton och från dem får vi verkliga driftdata. Deras bilar kör alltid samma rutt och de kan sina chaufförer. Tack vare tillgången på beräkningskraft vid NSC kan vi utnyttja avancerade strömningsmekaniska beräkningar och tillämpa dem på ett praktiskt problem, konstaterar Matts Karlsson som från i somras också är föreståndare för Nationellt Superdatorcentrum, NSC.
Projektet ”Ett aero två” startar nu och år 2019 ska skogsindustrins transporter kunna bli ett steg grönare.
Länk till ETT, En Trave Till
