Miljövetare närmare verkligheten

Lite mer nervöst men en bra chans till professionell respons. Numera får miljövetarna presentera sina arbeten med vattenområden i Norrköping för en extern jury.

För andra året i rad ställde en grupp markägare, representanter för vattengrupper samt tjänstemän från kommun och länsstyrelse upp en hel seminariedag för att tycka och tänka till om miljövetarstudenternas underlag till handlingsplaner för Vadsbäcken och Ensjön i Norrköpings kommun.
- Alldeles fantastiskt bra, säger Willy Holmberg, sammankallande i Ensjöns vattengrupp om den idén.

Fältarbete vid EnsjönOch ett 50-tal andraårsstudenter i sju basgrupper fick i ett slag ett professionellt perspektiv på sina arbeten. De bidrar i sin tur med nya analyser och förslag.
- Studenterna ger oss förstärkta argument för olika åtgärder som kan förbättra sjöns status. Och bara att få möta kunniga och engagerade miljövetare är väldigt stimulerande, fortsätter Willy Holmberg.

Fältarbete vid EnsjönNär det gäller Ensjön kan entusiasmen behövas. Willy Holmberg har följt sjön i drygt 70 år och det är sådär 60 år sedan han kunde se stenarna på badvikens botten.
– Sjön är i sig grund och näringsrik och så pass påverkad att vi fått på oss till år 2027 att uppfylla miljömålet ”God ekologisk status”.

Genomförbara förslag


I årets studentarbeten kring Ensjön finns nu förslag på åtgärder som han ser som både genomtänkta och ekonomiskt rimliga att genomföra:
– Det känns så bra att få en proffsig analys av effekten av till exempel skyddszoner, fosforfällor eller dammar. Det stärker oss i vattengruppen i vårt arbete för Ensjön.

Jonna Elofsson Bjesse och Sara Jonsson på fiket i KåkenhusNågon vecka efter redovisningsdagen har studenterna hunnit andas ut. Två av dem sitter i fiket på Kåkenhus på Campus Norrköping och summerar sina erfarenheter:
– Först kändes det lite nervöst att vårt arbete skulle presenteras för fackfolk som jobbar med vattenfrågor. Men samtidigt är det jättekul att få komma nära verkligheten, det är ju den vi ska ut till, säger Jonna Elofsson Bjesse (tv i bild).

– Man kan väl inte tycka annat än att det är positivt att våra lärare har höga förväntningar på oss att vi ska fixa det, säger Sara Jonsson.

– Dessutom har vi ju jobbat med en avgränsad fallstudie. Till slut kan man materialet utan och innan, och när man känner sig trygg i sina slutsatser känns det bra att vårt arbete kan komma till nytta. Inte bara stanna vid en redovisning inför studiekamrater och lärare, fyller Jonna Elofsson Bjesse i.

Självständigt förhållningssätt till kunskap


Fältarbete vid EnsjönDärutöver, påpekar de bägge, bygger miljövetarutbildningen på problembaserat lärande med återkommande verklighetsanknutna inslag. Det ger dem ett självständigt förhållningssätt till kunskapsinhämtning och, om allt går vägen, ett ökat självförtroende i yrkesrollen.

– Vi får lära oss arbetssätt som, trots att det är en studiesituation, i mycket liknar vanligt jobb. Vi jobbar i grupper vi inte valt, vi måste kompromissa, lägga upp arbetet tillsammans och hitta kunskapsluckorna som ska fyllas. Särskilt i informationssökningen upptäcker man ganska snabbt att den information vi förväntat oss att finna ibland helt enkelt inte finns. Det är himla bra att kunna hantera sådant, fortsätter Jonna Elofsson Bjesse.

Inspiration från forskningen


Vattenanalys på labbetHela hösten jobbar miljövetarna med vattenfrågor. Ansvarig för den sista delen och slutseminariet är Anna Jonsson, lektor vid Tema Miljöförändring:
– Vi tar upp en hel del lärdomar från vår forskning kring vattenresursförvaltning, inte minst betydelsen av att involvera intressenter i både förvaltning och forskning. Även seminariemodellen med en extern jury har vi hämtat från forskningen. Vi arbetar ofta med grupper där olika perspektiv får mötas när vi söker lösningar på problem som är relaterade till naturresurser, säger hon.

Vattenanalys på labbetI åtta år har miljövetarna vid Campus Norrköping använt de bägge vattenområdena för att göra vattenanalyser. Höstens prover visade nu en liten förbättring av fosforläget vid ett av Ensjöns inlopp, men fortsatt höga värden vid utloppet. Den fosfor som under år lagrats in i sjöns bottensediment fortsätter alltså att läcka vidare ut till Östersjön, men de åtgärder som gjorts på senare tid visar ändå att tillflödet kan hämmas. Läget behöver i alla fall inte förvärras.

Men det gäller att få människor med sig, konstaterar Sara Jonsson.
– Det är nog den svåraste delen av all vattenförvaltning. Att hitta effektiva lösningar är en sak, att få människor att acceptera kostnader och inskränkningar i deras möjligheter att bruka marken är en helt annan.

Att hitta de optimala kompromisserna


Också här blir det alltså en fråga om att hitta de optimala kompromisserna. De bästa alternativen ur ekologisk synvinkel kanske inte är praktiskt eller ekonomiskt möjliga.

I stället för att till exempel föreslå anläggning av nya stora våtmarker som tar mycket mark i anspråk, föreslår Sara Jonsson och Jonna Elofsson Bjesses grupp fällor och fosfordammar för att fånga upp fosforn. Mindre effektiva kanske, men å andra sidan kan jordbrukarna då återanvända slammet och minska annan gödning. Strukturkalkning, tvåstegsdiken och fånggrödor är andra förslag gruppen kommer med.

Jonna Elofsson Bjesse och Sara Jonsson utanför Kåkenhus– Med projekt som det här blir det verkligen tydligt hur viktigt det är med dialog i miljöfrågor. Vill man ha resultat, kan man inte bara komma med myndighetsperspektivet. Man måste respektera den kunskap människor har om den mark de brukar och lever av och involvera den i utformningen av åtgärdsplanerna, säger Jonna Elofsson Bjesse.

Fotnot. I gruppen ingick, förutom Sara Jonsson och Jonna Elofsson Bjesse, Love Fjellström, Albin Persson, Anna Björk, Jimmy Sjögren samt Anna Renholm.


Foto: Gunilla Pravitz samt Sara Jonsson (fältarbete, vattenanalyser)