Nobelpriset nästa mål

Bilder av dunkande hjärtan och arbetande hjärnor sprids över
världen och är till stor nytta, inte minst inom sjukvård och forskning. CMIV på Linköpings universitet har på ett drygt decennium etablerat sig som ett världsledande centrum för medicinska bilder. 

Hjärnans alla kopplingarFoto: CMIV”För 10 år sedan såg vi framför oss en helt ny typ av forskningsorganisation. En plats där all kunskap och teknik inom bildvetenskap och visualisering fanns samlad. Där det inte fanns något avstånd mellan forskare, tekniker, läkare och patienter. Och där vi kunde se människan i ett helt nytt ljus.”

Inför fjolårets tio-årsjubileum för Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, blickade föreståndaren Anders Persson tillbaka på den ursprungliga idén. En utopi kunde det tyckas. Men mycket av det grundarna av CMIV – visionärer på landstinget, universitetet och företaget Sectra – hoppades på är idag verklighet. Inte mindre än 90 forskare är knutna till CMIV och här finns 40 doktorander, hälften kvinnor och hälften män från både teknisk och medicinsk fakultet.

Fikarummet i centrum

Läkare, sköterskor och forskare arbetar sida vid sida och delar samma fikarum. På CMIV utförs 7000 kliniska undersökningar åt landstinget varje år. Oblodiga och icke smärtsamma undersökningar som hjälper läkarna att diagnosticera sjukdomar och följa upp verkan av olika behandlingar. Patienterna ingår också i ett antal olika forskningsstudier, främst handlar det om att öka kunskaperna om vad som händer i hjärta och hjärna, men på senare år har forskarna också börjar intressera sig för hur lever, njurar och rörelseorganen fungerar.

CMIV inre organFoto: CMIVTill centrumet söker sig också organisationer som British museum, Kolmården, Medelhavsmuseet och brittiska forskningsfinansiären Wellcome Trust.

CMIV gör också en insats för rättsmedicinen, i kamerorna placeras människor som fallit offer för grova brott, som drunk¬nat eller brunnit inne, liksom de barn som avlidit i späd ålder.

På de elva åren har CMIV även skaffat sig en framstående position internationellt med några av de mest citerade forskarna inom sina vetenskapsområden, som Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering, Anders Persson, adj professor och centrumets föreståndare och Hans Knutsson, professor i medicinsk informatik.

– Vi är bäst i världen på att hantera bilder, bildvolymer och volymsekvenser. Vi var tidigt ute inom bild- och signalbehandling redan på 1970-talet och har lyckats hålla den ställningen, säger Hans Knutsson, som varit med på hela resan från det första idéstadiet runt millennieskiftet till dagens CMIV och som har skrivit några av de standardverk inom området som fortfarande är de mest citerade.

– Det viktigaste framsteget är nog ändå att vi lyckats integrera vår forskning med den medicinska professionen. Det är fortfarande ett avstånd, men vi får en allt bättre förståelse för varandras världar, säger han.

Tvärvetenskap på riktigt

Anders Persson,Foto: David Einar NygrenAnders Persson förklarar framgången med lite andra ord:

– Det vi verkligen har lyckats med är tvärvetenskap över gränserna och att vår forskning kommer till direkt nytta för patienterna. Vi är inte duktiga på allt, men specialister inom våra områden.

HjärtaEtt nytt område håller nu på att växa fram: digitaliserad patologi – objektglas skannas in och lagras i en intelligent databas. Läkaren får hjälp att visualisera vävnadsprover och diagnosticera sjukdomar genom att studera och jämföra bilder av vävnader, celler och organ. En tjänst som professor i digital patologi är också utlyst och ska tillsättas i oktober 2013.

Relativt nytt är också möjligheten att studera olika typer av fett i människokroppen med hjälp bilder från magnetkamera, syntetisk MRI, där LiU-forskarna såväl fått en artikel publicerad i Nature som knoppat av ett företag, Amra.

– Vi hade målet att ha minst 20 doktorander och minst en artikel i en tidskrift av typ Nature under de första tio åren. Det lyckades vi med och nu har vi siktet än hög¬re ställt, säger Anders Persson.

Hägrar gör naturligtvis också ett Nobelpris eller motsvarande.

– Ja, det vore ju roligt, fast det kanske måste bli inom medicin för det finns ju inget nobelpris i signalbehandling, konstaterar Hans Knutsson med ett leende.

Bilden på hjärnbanorna övers

Hjärnbanor, CMIV. Anders Brun och Hans Knutsson på Linköpings universitet har tillsammans med forskare vid Harvard Medical School, Boston, och Yonsei University College of Medicine i Seoul, lyckats identifiera nervfiberbanor i hjärnan och med hjälp av avancerade maskininlärningsmetoder färgat in dessa så att banor med liknande sträckning får liknande färger. De har använt data från så kallad diffusions MR som utnyttjar samma fenomen som när man släpper en droppe bläck eller vatten på en bit papper och vätan sprids snabbare i fiberriktningen.

LiU Magasin 3-2013
2013-10-15

Fler nyheter om visualisering

Kontakt