Ny avancerad kamera kan mäta växthusgaser

En kamera så avancerad att den kan fotografera och filma metanet i luften omkring oss presenteras nu av forskare på bland annat Linköpings universitet. Kameran kan bli ett viktigt bidrag i arbetet med att mäta och spåra växthusgaser.

kamera Foto: LiU Det finns en rad oklarheter kring den kraftfulla växthusgasen metan. Den ökar snabbt och oregelbundet i atmosfären, vilket förbryllar forskarna, och det råder osäkerhet kring metanets källor och sänkor i landskap. En nyutvecklad kamera från Linköpings och Stockholms universitet kan bidra till att räta ut frågetecknen. Kameran, som inte bara kan fotografera metan, utan också filma dess rörelse, presenteras nu i en studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

– Kameran är väldigt känslig vilket gör att metanet både syns och kan mätas nära marknivån och med mycket högre upplösning än tidigare. Att kunna mäta i den lilla skalan är avgörande, säger Magnus Gålfalk, biträdande universitetslektor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Kan beräkna utsläpp

Den avancerade hyperspektrala infraröda kameran väger 30 kilo och mäter cirka 48 x 50 x 26 centimeter. Den är optimerad för att mäta metan och kan användas för att beräkna utsläpp från så olika miljöer som avloppsslam, förbränningsprocesser, djurhållning och sjöar. För varje pixel i kamerabilden kan ett högupplöst spektrum spelas in som gör det möjligt att se och beräkna metanet separat från andra gaser.kamera


Kameran har utvecklats genom att kombinera kunskaper från många områden inklusive astronomi, biogeokemi, ingenjörskonst och miljövetenskap.

– Detta ger oss möjligheter att kartlägga och följa metankällor och sänkor på helt nya sätt, vilket i framtiden kommer att hjälpa oss att förstå hur metanemissionerna regleras och hur vi kan minska utsläppen. Hittills har kameran använts från marken och nu jobbar vi vidare för att den ska kunna användas även från luftfarkoster för mer storskalig metankartering, säger David Bastviken, professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet. 

David Bastviken betonar att projektet aldrig hade varit möjligt utan anslag för metodutveckling från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Vetenskapsrådet.

Förutom Magnus Gålfalk och David Bastviken från Linköpings universitet har professorerna Göran Olofsson och Patrick Crill från Stockholms universitet deltagit i projektet.


Publikation:

Making methane visible. Gålfalk M, Olofsson G, Crill P, Bastviken D. (2015). Nature Climate Change.

Publicerad 2015-12-01

Kontakter

Närliggande forskning