– Hur gör människor i olika sammanhang för att skapa det de anser vara ett gott föräldraskap? Det är temat i boken, säger Anna Sparrman.Hon är forskare vid Tema Barn och redaktör för boken ”Doing good parenthood” tillsammans med forskarkollegan Judith Lind och två danska forskare.
I tio kapitel visar författarna att föräldraskap ”görs” i olika situationer. Man inte bara är förälder utan man skapar sig själv som förälder utifrån olika situationer, till exempel i kontakter med skolan, vården, socialtjänsten eller tillsammans med andra föräldrar.
– Det finns en poäng för föräldrarna att visa upp sig som goda föräldrar, inte bara i interaktionen med sina barn utan även gentemot andra vuxna. Vi ger exempel på olika förhållningssätt från föräldrarnas sida. Boken handlar alltså inte om att peka ut en slags värdering som anses god och den är inte heller en handbok i föräldraskap, betonar Judith Lind.Mer rättigheter för barn
Tidigare forskning visar att föräldraskapet tillskrivits en allt större betydelse och allt mer ansvar under senare år, det vill säga att föräldraskapet är avgörande för hur bra det ska gå för barnen. Så har det givetvis alltid varit. Men det forskningen visar är att en förändring skett i balansen mellan det kollektiva, samhälleliga ansvaret och föräldrarnas ansvar. Föräldrarna har idag ett allt större individuellt ansvar för sina barns välbefinnande och utveckling.
– Vår bok gör avstamp i det forskningsfältet och ställer frågor hur det är att vara förälder utifrån en sådan förväntan och sådana normer, säger Judith Lind.
En annan bakgrund till boken är barnkonventionen.
– När den antogs förändrades gradvis synen på barn, de fick mer rättigheter, de hade rätt att synas och höras mer. Det har i sin tur påverkat synen på föräldraskapet, påpekar Anna Sparrman.
Kapitlen tar upp olika teman kopplade till förväntade normer på föräldraskapet, däribland vid adoptionsutredningar, skilsmässor, lesbiska föräldraskap och idéer om vad det innebär att vara en god skolförälder. Det kan handla om att adoptivföräldrar betonar vikten av att ha mycket tid för sina barn, hur frånskilda mammor resonerar kring föräldraskap kopplat till pappan eller hur lesbiska mödrar resonerar kring faderskap.Vissa krav för att accepteras
Ett kapitel handlar om föräldrar på ett diskussionsforum på nätet och hur de diskuterar och ger varandra råd kring ungdomars alkohol- och sexvanor. Olika åsikter bryts mot varandra, en del har till exempel totalförbud mot alkohol, andra är mer liberala både vad gäller barnets alkohol- och sexvanor.
– Jag fann att det var två saker hos föräldrarna som avgjorde vad de ansåg vara en god förälder. Det ena var att ha fokus på barnets bästa och det andra att man som förälder är beredd att göra uppoffringar för sitt barn, till exempel hämta sent eller vara villig att ta konflikter med barnet. Om de två kriterierna uppfylldes så kunde föräldrarna på forumet ha vitt skilda åsikter men ändå bli accepterade som goda föräldrar av alla som deltog i diskussionen, säger Judith Lind som skrivit kapitlet.
– Det verkar finnas en acceptans och en tillåtande attityd bland föräldrarna för den komplexitet det innebär att vara förälder och som ofta saknas från experthåll i frågor som rör exempelvis alkohol, fortsätter hon.
Tekniken skapar kontakt
Anna Sparrman och hennes medförfattare skriver i ett kapitel om hur föräldraskapet ser ut när familjer besöker nöjes-, temaparker och barnmuseum.
– De befinner sig på samma plats men gör inte så mycket tillsammans. Barnen gör sina aktiviteter för sig medan föräldrarna aktiverar sig på egen hand bland annat genom att läsa, surfa eller dricka kaffe. De är tillsammans på samma plats men samtidigt på distans. I vissa fall blir det tekniken, som exempelvis mobiltelefonen, som skapar kontakt när det behövs. Efter besöket är alla tillfreds, men de har nödvändigtvis inte egentligen varit tillsammans, säger Anna Sparrman.
Antologin är ett samarbetsprojekt mellan Danmark och Sverige, och två av bokens fyra redaktörer är danska forskare, Allan Westerling och Karen Ida Dannesboe. Alla medverkande är barn-, barndoms- eller familjeforskare.
– Vi är måna om att ha ett reflekterande synsätt i boken, och vill lyfta fram de olika val och strategier man gör i föräldraskapet, säger Judith Lind.
En förhoppning hos redaktörerna är att den ska användas både i utbildningar, bland forskare och bland andra som har ett teoretiskt intresse för familj och föräldraskap.
Foto: Istockphoto
