Ny länk mellan forskning och biståndspolicy

Regeringens expertgrupp för biståndsanalys, EBA, har lanserat en ny skriftserie där nydisputerade forskare får sammanfatta sina slutsatser. Veronica Brodén Gyberg, Tema M, ingick premiäromgången.

2013 inrättade regeringen en oberoende expertgrupp, EBA, som kontinuerligt ska analysera det svenska internationella biståndet.

Som ett led att koppla slutsatser av ny forskning till rådande biståndspolicy lanserades den 20 januari en ny skriftserie, Dissertion Briefs. Nydisputerade forskare får uppdrag att sammanfatta sina avhandlingar och diskutera effektiviteten av svenskt bistånd utifrån sina utgångspunkter.

Veronica Brodén Gyberg, lektor vid Tema Miljöförändring, var en av tre forskare som fått uppdraget att ge sina perspektiv på svenskt bistånd vid ett lanseringsseminarium med paneldebatt på Utrikesdepartementet den 20 januari.

Kritiskt öga

– Det blev givande diskussioner på UD om den svenska biståndsprofilen. Här fanns en öppenhet och ett kritiskt öga på vad som är rätt och riktigt att göra i biståndssammanhang – bara att en expertgrupp på allvar vill föra en dialog med unga forskare känns lovande.

– För mig var det också givande att skriva den policyorienterade rapporten för skriftserien. Det gav mig anledning att tänka igenom argument och ställningstaganden som kan resultera i konkreta rekommendationer, säger hon.

Förra året disputerade Veronica Brodén Gyberg på en idéhistorisk avhandling om Sarec, the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries, som internationellt sett var en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd och verkade mellan 1975 och 2008.

Gränsland mellan mål och synsätt

Hon visade då att biståndsarbetet verkat i ett gränsland mellan olika mål och synsätt; biståndspolitiken med utveckling och fattigdomsprioritering ställd mot forskningspolitiken, som sätter vetenskaplig excellens och relevans för svenska behov i första rummet.

– Med tiden har en ”lokalistisk” forskningssyn, där mottagarlandets kontext anses avgörande, tvinnats ihop med en ”universalistisk” syn på kunskap som ses som användbar i alla möjliga biståndssammanhang. Det måste finnas ett samspel mellan svensk forskningsinriktning och samarbetsländernas prioriteringar, beskriver Veronica Brodén Gyberg.

– En av framgångsfaktorerna genom åren har varit att kompetensen kring forskningsfrågor i biståndet hållits samman på svensk sida. På det viset har man kunnat nå synergier mellan olika sorters biståndsverksamhet, men möjligheterna till det har minskat på senare tid.

Artikel om avhandlingen på LiU:s forskningssida 
Mer om EBA:s skriftserie

Publicerad 2015-01-27