Nya insikter ger rena energikickarna

Alla nya insikter om vad som görs och kan göras. De ger Sofie Lärkhammar hoppfulla energikickar i studierna till civilingenjör inom miljöområdet.

Sofie Lärkhammar, övervåningen i ZenithusetFoto: Gunilla Pravitz– Det här är min drömutbildning, säger Sofie Lärkhammar om civilingenjörsprogrammet energi – miljö - management.
Hon är inne på fjärde terminen på en utbildning som kombinerar klassiska ingenjörsämnen inom teknik och matematik med, som det står i programpresentationen, ”rykande färska kunskaper i miljöteknik och energisystem, om hållbar utveckling och förnybar energi”.

– Den extrema bilden som så ofta visas i media och som är så allmänt spridd – att lösningar på olika miljöfrågor förutsätter tråkiga uppoffringar – är rätt onödig. Varför inte koppla förändringarna till kreativitet istället?

Själv har hon en hjärna som är som ett flugpapper.
– Den fångar oavbrutet upp idéer. Något jag hör om på en föreläsning, något i kurslitteraturen. Jag kan sällan låta bli att gå vidare – och jag blir så peppad när jag hittar bra grejer som görs, till exempel bara genom att googla.

Vardagsnära förändringar

Som alla med god kunskap om miljöfrågor och klimatförändringar pendlar hennes känslor om det möjliga upp och ned. Och pendeln slår brett: från ilskan att tre globala företag tillåts styra världens kycklingproduktion utifrån sina ekonomiska villkor till tanken på att det med överenskommelser faktiskt gick att stoppa upp utsläppen av freon.
– Ena veckan tänker jag att det här är för långt gånget, för hopplöst. Krafterna är extremt tröga, sett i det stora perspektivet. Andra dagar är det jättekul och spännande att få vara en del av nytänkandet. Jag tänker att jag faktiskt kommer att ha ett jobb där jag kommer att göra nytta.

Det är i första hand de möjliga, vardagsnära förändringarna som engagerar Sofie Lärkhammar. Kanske en följd av ett sommarjobb på Tekniska verken, där hon som driftstekniker sett till att soporna blivit jämt blandade inför förbränningen.
– Blandningen av hushållssopor, vindsurfingbrädor och bortslängda nallebjörnar … för mig innebar det ett uppvaknande. De fyra pannorna tog 50 ton sopor i timmen!

Buntar med svarta LiU-pennorFoto: Gunilla PravitzSådant får henne att se på studierna, till exempel i resurshushållning, med ett annat allvar. Eller tänka varvet runt när det rör återvinning och återbruk.
– Du kan inte ana hur många olika sorters plast och olika material det finns i en vanlig stiftspenna. Och ta LiU:s marknadsföringspennor, säger hon, det framhålls med viss stolthet att de är gjorda av gamla cd-fodral. Det är ju bra, men har man också tänkt på återvinningen i nästa steg?

Samtidigt är det just sådant som går att förändra. Utan större uppoffringar. Exemplen kan göras många, säger Sofie Lärkhammar:
– Det krävs styrning. Samarbete mellan designers, arkitekter, produktutvecklare, ingenjörer, programmerare, kommunikatörer.

Jobba med påverkan

I hennes utbildning ligger även projektledning och industriell ekonomi, så just den typen av påverkansarbete skulle hon vilja jobba med i framtiden.

– Det spelar ingen roll hur bra idéer är eller att ny teknik fungerar om inte människor och företag känner till dem. Det görs massor och det finns så mycket vi kan göra idag, men det är svårt att få en överblick och det är så frustrerande.

Till viss del gäller det att få ut kunskap.
Det är också något som redan nu engagerat Sofie Lärkhammar, hon var en av nio studenterna som arrangerade LinTeks klimatvecka förra året och hon jobbade med föreläsningsprogrammet.
– Det var verkligen inspirerande att få leta rätt på folk som kunde vidga perspektiven, att vara den som hämtade föreläsarna vid tåget och få tid till ett extra samtal.

På sätt och vis jobbar hon också studentfackligt med att föra kunskap vidare, bland annat genom att vara klassrepresentant.
– Där får jag lära mig komma med konstruktiv kritik, säger Sofie Lärkhammar, skrattar och fortsätter diplomatiskt:
– Studenter kan vara rätt känslosamma när de uttrycker sina åsikter, man kan inte alltid referera dem ordagrant till de utbildningsansvariga. Jag har fått lära mig att uttrycka mig lite mer professionellt, om jag säger så.

Alla möten med studenter från andra program och årskurser ger gott om tillfällen till diskussioner med andra utgångspunkter än de hemtama inom den egna studiegruppen. Det berikar.
– Jag lär mig försvara det jag står för. Och jag får nya perspektiv. Då har du inte tänkt på det här, kan någon säga … Nja, det har jag ju inte … nu blev det lite jobbigt …

Ständigt på väg i lärandet

Sofie Lärkhammar ser till att ständigt vara på väg i sitt lärande och ägnar mycket tid till omvärldsbevakning.
– Det vore spännande att förstå mer av spelet i de internationella relationerna. Jag hoppas kunna ge mig ut som free mover, till School of Sustainability i Arizona. Jag snubblade över deras hemsida sent en kväll när jag satt och googlade. Det finns så mycket häftigt att göra, säger hon med en energi som skulle kunna försätta berg.

Så brukar hennes närmaste omgivning ibland utbyta blickar också, avslöjar hon och ler brett.
– Jag ser hur de tänker: Åh, går hon igång nu igen! Och det gör jag ju. Allt blir så mycket roligare när man engagerar sig på allvar.

Foto: Gunilla Pravitz
2014-04-15