Nya konstgrepp i en tidsålder märkt av människans framfart

Linköpings universitet gästas av två konstnärer verksamma inom bioart, en konstinriktning som ofta är tankeväckande, humoristisk eller chockerande. Konstnärerna kommer att delta i ett symposium om vilken roll bioart och annan samtidskonst kan spela för hur vi betraktar och tar oss an miljöproblem.

Microscopic plant cellsDen 28 maj 2014 skakade konstnären Francois-Josef Lapointe hand med 1000 personer. Med hjälp av handslagen ville han kartlägga överföringen av mikrober mellan människor. Men han ville också rikta ljuset mot mikroorganismerna och få människor att reflektera kring dem. Ser vi dem som goda eller onda och vilken roll spelar de i vår kropp egentligen?

– Det här är ett exempel på biokonst. De konstnärer vi har bjudit hit, Laura Beloff och Katja Aglert, arbetar på liknande sätt. De ställer med sin konst frågor kring exempelvis vår föreställning av naturligt och artificiellt och vilka varelser vi anser önskvärda, säger Marietta Radomska, filosof och postdoktor vid Tema Genus.Marietta Radomska, forskare vid LiU

Begreppet bioart har de senaste åren dykt upp i dagstidningar, konstsammanhang och inte minst akademin. Ofta tillsammans med ordet antropocen. Dessa båda begrepp står i centrum för det symposium som anordnas av Linköpings universitet den 28 april. Samtidigt hålls den officiella invigningen av The Eco- and Bioart Research Network.

Arrangören Marietta Radomska, reder ut begreppen.

Vad innebär bioart?

– Bioart är en konstriktning där biologi möter konst och där man använder sig av bakterier, livsprocesser samt levande vävnader och organismer för att skapa sina verk. Biokonstnären arbetar ofta i laboratorium och med hjälp av vetenskapliga processer, exempelvis bioteknik. Inte sällan är biokonstnärer även forskare, exempelvis inom biologi.

Vad är antropocen?

– Ordet har diskuterats inom geologin sedan 2000-talet, men nu har det också slagit inom andra forskningsfält. Det beskriver den nya geologiska tidsålder, märkt av människans framfart, som vi antingen redan har trätt in i, eller kommer att beträda.

Hur hänger de här två begreppen ihop?

– Bioart kan hjälpa oss att förstå och sätta ljuset på de stora miljöförändringarna i denna nya tidsålder. Klimatförändringar, exempelvis, påverkar allt liv, inte bara människor. Konstnärer inom bioart utmanar ofta föreställningar om mänskligt och ickemänskligt liv. Vi människor betraktar oss ofta enbart som kulturella varelser, men vi är ju också en del av naturen. Vi måste vidga vårt sätt att se världen för att kunna lösa miljöfrågorna. Det kan vi göra exempelvis med bioart.

Berätta om symposiet

– Under en dag kommer konstnärer och forskare att träffas för att diskutera bioart och hur samtidskonst kan bidra till nya sätt att tänka på naturliga ekologier. I tider av ekologiska kriser krävs inte bara kritisk reflektion utan också kreativitet. Här kan konst och akademi berika varandra. Det är också anledningen till att vi i samband med symposiet drar igång The Eco- and Bioart Research Network.

Kan symposiet vara intressant för dem utanför akademin?


– Absolut. Diskussionen kommer att föras på en teoretisk nivå, men jag tror att de med ett intresse för miljö, konst eller vad liv är kommer att få ut mycket av det.



Länk till programmet:
Bioart and postnatural ecologies