Nya perspektiv på global rättvisa

Går det att kompensera för internationella övergrepp som gjordes för länge sedan? Har efterlevande generationer skyldigheter mot de människor och länder som drabbats? Frågorna diskuteras i en ny bok av Göran Collste, professor i tillämpad etik.

Han har under några år fördjupat sig i frågorna med hjälp av forskningsanslag från Vetenskapsrådet.
- Global rättvisa har diskuterats under lång tid men jag har saknat det historiska perspektivet i den diskussionen, säger Göran Collste.

Forskningen resulterade i den nyutkomna boken Global rectificatory justice (Global gottgörande rättvisa).

Skyldigheter idag?

Den övergripande frågeställningen i boken är om och hur man kan gottgöra, dvs ställa till rätta och kompensera, för tidigare koloniala övergrepp.

- Jag belyser också hur dagens globala ordning avspeglar den koloniala strukturen, som till exempel över - och underordning, makt, välfärd och fattigdom. Vad får detta för följder för våra skyldigheter idag?

Folkmord

Ett av många exempel på kolonialismens mörka historia är Tysklands folkmord på herero- och namafolken i Namibia i början av 1900-talet. Före tyskarnas anfall var deras antal 80 000. De flesta dödades eller drevs ut i öknen för att dö där. Efter tre år fanns 16 000 kvar.
Ett annat exempel är Storbritanniens koloniala krig mot den kenyanska Mau Mau-rörelsen på 1950-talet då hundratusentals kenyaner sattes i koncentrationsläger under mycket svåra förhållanden.

Ekonomisk kompensation

- Intressant nog erkände den brittiska regeringen förra året dessa övergrepp, bad om förlåtelse och gav kenyaner som fängslades på 1950-talet ekonomisk kompensation.
Ännu ett exempel är de karibiska statschefernas krav på gottgörelse från de länder som deltog i slavhandeln på 1700-talet, däribland Sverige.
- De hävdar att slaveriet bidrog till ekonomisk utveckling i Europa, samtidigt som den befäste fattigdomen i Karibien.
Kan då människor som lever idag, 2015, vara ansvariga för vad deras förfäder gjorde? Det är en svår fråga, tycker etikprofessorn.

Erkänna historien

- Det kan ju tyckas orimligt att någon ska ta ansvar för en annan persons handlande för länge sedan. Men om våra liv gynnas av det som hände då, att vi drar nytta av en orätt som gjordes för länge sedan och andra fortfarande lider av det – ja då är det inte orimligt att hävda att vi har ett moraliskt ansvar även idag, är Göran Collstes svar.
Vad innebär då gottgörelse för historiskt våld som slavhandel, förintelsen, andra folkmord och övergrepp?
Göran Collste diskuterar detta i sin bok och lyfter fram tre grundläggande villkor för att offer och deras efterlevande ska kunna känna att de fått upprättelse. Det första villkoret är att de länder som begått övergreppen erkänner historien.

Be om förlåtelse

-Det är kanske allra viktigast, att offrens lidande erkänns av förövaren.
Villkor nummer två är att länderna, och enskilda människor om de fortfarande är i livet, ber om förlåtelse. Och det tredje villkoret är att offren eller deras efterlevande om möjligt ska kompenseras för det som hänt.
- När det gäller gottgörelse efter kolonialismen handlar det nog mindre om ekonomisk kompensation och mer om att bryta de mönster som den gav upphov till. Som till exempel att etablera nya jämlika relationer mellan de forna kolonialmakterna och deras tidigare kolonier.

Tillskott till etikforskningen

Boken kommer ut i en tid med kanske ovanligt mycket oro i världen. Vad hoppas Göran Collste kunna tillföra med den? Han har inga förhoppningar om att den ska förändra världen, däremot att den ska utgöra ett tillskott till etikforskningen.
- Bokens bidrag är framförallt att den ger nya perspektiv på frågan om global rättvisa. Och kanske kan etikforskning, liksom annan forskning, också på sikt påverka politiska beslutsfattare.

Global rectificatory justice är utgiven på Palgrave Macmillan förlag.


Publicerad