Nystart med färsk PBL-guide på Medfak

Ny PBL-guide till vårens studenter på Medfak och nytänk kring formerna för interprofessionellt lärande. Principerna är viktigare än proceduren, säger Madeleine Abrandt Dahlgren, professor i medicinsk pedagogik.

Den alldeles färska guiden presenterar kort och lättfattligt visioner och idéer kring lärandet och ger därtill handfasta verktyg att arbeta efter.

Madeleine Abrandt DahlgrenFoto: Gunilla Pravitz– Den är tänkt att fungera som en handbok både för studenter och anställda, säger Madeleine Abrandt Dahlgren, som sedan 2012 är en av Sveriges två professorer i medicinsk pedagogik och med bas på Institutionen för medicin och hälsa.

För några år sedan fick hon uppdraget att leda en utredning för att se över formerna för inslagen av interprofessionellt lärande, alltså de tillfällen i början, mitten och slutet av utbildningarna då studenter på alla program arbetar tillsammans.
I samband med det uppdraget kom också den nya PBL-guiden till.

Väl förankrade förslag

– Arbetet har fått ta sin tid. Förändringar av den här typen förutsätter delaktighet om det ska bli bra. Lärare, studenter och företrädare för hälso- och sjukvården har varit involverade i diskussionerna. Och för att förankra förslagen har de fått gå på remiss.

1986 beslöt LiU att införa ett helt nytt tänkande kring lärande på de medicinska utbildningsprogrammen. Problembaserad inlärning, PBI, i sammanhållna basgrupper blev grunden. Unikt för Sverige blev också inslagen av interprofessionellt lärande, IPL, liksom den studentdrivna ortopediavdelningen med vård av patienter i skarpt läge som startades 1996.

Under de tre decennier som gått har formerna för lärandet diskuterats, utvecklats, formulerats och omformulerats. PBI omdefinierades till PBL, problembaserat lärande, och till och från har såväl lärare som studenter ställt frågor om ramarna kring PBL.

– Men principerna är viktigare än proceduren. Praktiskt kan pedagogiken tillämpas på många olika sätt. Det finns egentligen inget rätt eller fel på den punkten, så länge idéerna kring lärandet ligger i botten. Men arbetet i basgrupper har fungerat väl och det är alltjämt den centrala lärandeaktiviteten här, säger Madeleine Abrandt Dahlgren.

PBL-guide med verktyg för lärande

I den nya PBL-guiden presenteras en handfull verktyg för lärande, tänkta att användas av studenter och lärare i det dagliga arbetet. Ett av dem har livbojen som metafor:

– Verktyget innehåller frågor till stöd för basgrupperna när de ska bearbeta olika scenarier. Tanken är att de ska få arbetet att flyta, så därför har vi samlat dem under beteckningen ”Livbojen”.

Uppslag Livbojen, uppslag ur pbl-guidenFoto: Gunilla PravitzLivbojen består av fyra huvudfrågor som studenterna kan röra sig emellan; från den inledande fasen att förstå vad som är centralt i ett scenarie till att reflektera över inhämtad kunskap i förhållande till lärandebehov, tänka över vad man mer behöver veta och till sist också utvärdera samarbetet i gruppen.

Bland verktygen i guiden finns också ett nytillskott inspirerat av PBL på LiU:s Miljövetarprogram som Madeleine Abrandt Dahlgren tidigare jobbat med.

– Vi vill ge ett stöd för mer fokuserade diskussioner i basgrupperna kring den gemensamma frågeställningen. Det finns en risk för att mötena landar i en rad små miniföreläsningar och det är ju inte tanken.

Det individuella basgruppsunderlaget, IBU, är en text varje student delar med sin grupp innan mötena. De utformar den fritt med till exempel en beskrivning av sin kunskapsinhämtning, källorna de använt sig av och vilka nya frågeställningar de vill ta upp i gruppen.

– IBU-erna kan också bli en typ av material som studenterna kan lägga in i sina respektive portfolier för examinationen av de interprofessionella kursavsnitten, säger Madeleine Abrandt Dahlgren.

Interprofessionellt lärande på nytt sätt

Ett riktigt nytänk blev resultatet av översynen av de interprofessionella inslagen i programmen. Från utredning till slutförslag, remissbehandling och därefter implementering tog arbetet två år.

– Det behövdes tid för att göra något genomtänkt som förbereder studenterna för arbetet i en framtida vård, decentraliserad till kommuner, vårdcentraler eller i hemmen och där patienterna i långt högre grad ska vara delaktiga. Det kommer att kräva förmåga till teamarbete och kommunikation på andra sätt än inom den slutna vården, säger Madeleine Abrandt Dahlgren.

Tidigare gick studenterna från alla program in i gemensamma diskussioner redan dag ett. Nu skjuts starten av de interprofessionella momenten fram till mitten av terminen. Då har studenterna hunnit få en första introduktion till sina respektive utbildningsprogram och kan på ett annat sätt relatera temat om hälsa, etik och lärande till sina kommande yrken.

Nytt från hösten 2016 är också att de interprofessionella momenten nu studeras på halvtid och omväxlande med programspecifika studier. Det ger studenterna bättre möjligheter att diskutera scenarierna utifrån alla perspektiv.

- Genom den förändringen vill vi än mer betona att samarbete och kunskap om den egna och andra yrkesgruppers kompetens är en nödvändig del av den professionella kompetensen, säger Madeleine Abrandt Dahlgren.

Nya PBL-guiden

Utförligare version av guiden