Linköpings universitet pekar ut fyra breda forskningsområden som är betydelsefulla för samhällets och näringslivets utveckling. De rör framtidens arbetsliv, konkurrenskraft, hälso- och sjukvård samt skola och lärande.
Samtliga områden har en koppling till det LiU identifierar som välfärdens utmaningar. Likaså är det områden där LiU har mycket goda förutsättningar att kunna bidra.
Ett exempel är arbetslivsforskningen. Idag bedriver Linköpings universitet arbetslivsorienterad forskning riktad mot flera områden. Forskningen är ofta tvär- eller flervetenskaplig och bedrivs normalt i samverkan med företag, myndigheter andra organisationer. Forskningsmiljöer inom exempelvis HELIX (med fokus på lärande, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet), Tema Genus (bl.a. kvinnors arbete och hälsa), REMESO (migration, etnicitet och samhälle) och Institutet för analytisk sociologi (bl.a. mobilitet på arbets- och bostadsmarknaden) skulle kunna inrymmas i en bred satsning på ett nytt nationellt kunskapscentrum för arbetslivsforskning. LiU är redo att ta på sig ett sådant uppdrag.
I underlaget till regeringen argumenterar Linköpings universitet även för vikten av att satsningen på nationella strategiska forskningsområden permanentas. För LiU har satsningen inneburit viktiga förstärkningar och avgörande förnyelse för två av universitetets redan etablerade styrkeområden – materialvetenskap samt IT och mobil kommunikation – liksom även utvecklingen av ett nytt flervetenskapligt forskningsområde inom säkerhet och krisberedskap.
Likaså understryks betydelsen av att basanslagens andel av forskningsfinansieringen växer.
– Att som Linköpings universitet, ha cirka 60 procent av forskningsfinansieringen i form av externa medel innebär stora utmaningar när det gäller långsiktiga åtaganden och satsningar, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.
Linköpings universitet presenterar också förslag som rör forskningens infrastruktur, den högre utbildningens kvalitet samt samverkan, nyttiggörande och innovation.
Publicerad 2015-11-04
Samtliga områden har en koppling till det LiU identifierar som välfärdens utmaningar. Likaså är det områden där LiU har mycket goda förutsättningar att kunna bidra.
Ett exempel är arbetslivsforskningen. Idag bedriver Linköpings universitet arbetslivsorienterad forskning riktad mot flera områden. Forskningen är ofta tvär- eller flervetenskaplig och bedrivs normalt i samverkan med företag, myndigheter andra organisationer. Forskningsmiljöer inom exempelvis HELIX (med fokus på lärande, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet), Tema Genus (bl.a. kvinnors arbete och hälsa), REMESO (migration, etnicitet och samhälle) och Institutet för analytisk sociologi (bl.a. mobilitet på arbets- och bostadsmarknaden) skulle kunna inrymmas i en bred satsning på ett nytt nationellt kunskapscentrum för arbetslivsforskning. LiU är redo att ta på sig ett sådant uppdrag.
I underlaget till regeringen argumenterar Linköpings universitet även för vikten av att satsningen på nationella strategiska forskningsområden permanentas. För LiU har satsningen inneburit viktiga förstärkningar och avgörande förnyelse för två av universitetets redan etablerade styrkeområden – materialvetenskap samt IT och mobil kommunikation – liksom även utvecklingen av ett nytt flervetenskapligt forskningsområde inom säkerhet och krisberedskap.
Likaså understryks betydelsen av att basanslagens andel av forskningsfinansieringen växer.
– Att som Linköpings universitet, ha cirka 60 procent av forskningsfinansieringen i form av externa medel innebär stora utmaningar när det gäller långsiktiga åtaganden och satsningar, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.
Linköpings universitet presenterar också förslag som rör forskningens infrastruktur, den högre utbildningens kvalitet samt samverkan, nyttiggörande och innovation.
Publicerad 2015-11-04