Ridcentret med lektionsverksamhet för uppåt 600 ryttare i veckan, med social verksamhet, medicinsk rehab/habilitering samt en i sammanhanget ovanligt stor och samlad personalgrupp med pedagogisk kompetens kommer alltså att fungera som ett slags forskningslabb. Eller i vart fall som utgångspunkt för en rad medicinska och tvärvetenskapliga studier.– Det är ett område som är mycket lite beforskat. Ändå är ridsporten Sveriges näst största ungdomsidrott, den är en av de viktigaste gröna näringarna med en beräknad omsättning på 43 miljarder – exklusive foderproduktionen – och den sysselsätter över 30 000 personer. De flesta kvinnor, konstaterar Charlotte Lundgren (th på bilden).
Hästassisterad medicinsk behandling
Så här långt består projektet av tre delar.
– En del innebär att vi ska skapa ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för LiU och Smedstad ridsportcenter. Det kommer bland annat fokusera på hästassisterad medicinsk behandling, framför allt för patienter med förvärvade ryggmärgsskador. Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset vill komma igång med ett samarbete. Verksamhetschefen Wolfram Antepohl har erfarenheter av hästassisterad medicinsk terapi i Tyskland och internationellt har man visat att ridning ger personer med olika typer av förlamningar unik träning. Vi vet att hästens gångrörelse stimulerar patientens kropp, men i Sverige finns just ingen sådan forskning, säger Charlotte Lundgren.
En inriktning på rehab/habilitering och verksamhet för personer med olika former av funktionsvariationer ingick också i de förutsättningar som Linköpings kommun givit redan på planeringsstadiet av anläggningen som idag är väl handikappanpassad, liksom möjligheterna till samverkan med Parasport Östergötland.
Professionsutveckling för ridlärare
Ett annat huvudspår i projektet löper mot ridlärarnas livslånga lärande. Charlotte Lundgren, som i sin tidigare forskning bland annat varit inne på trepartskommunikationen mellan tränare, ryttare och häst, kommer att regelbundet fungera som handledare för ridcentrets ridlärare.
– Det är väldigt spännande, det finns inget liknande någon annanstans. I likhet med andra lärarjobb är ridlärarnas ganska ensamt. På Smedstad blir verksamheten så stor att det finns en grupp om fem ridlärare anställda, alla rekryterade för att de visat ett intresse för pedagogiskt nytänkande. Det ger oss möjlighet att utveckla den pedagogiska praktiken, bland annat med utgångspunkt från den forskning om ridträning och ridskoleverksamhet som finns. I handledningsgruppen får vi också tillfälle att ta oss tid för samtal om vardagssituationer och den sociala interaktionen, inte minst i stallverksamheten.
– Sammantaget handlar det om ren professionsutveckling. Jag tänker att vi ska kunna utveckla ett koncept för arbetsgruppsbaserad fortbildning, det finns inte idag. I framtiden skulle Smedstad kunna fungera som ett regionalt eller nationellt centrum för fortbildning, med riddidaktiska workshops.
Under 2016-2017 kommer Charlotte Lundgren att vara projektledare på kvartstid. I projektgruppen ingår också Wolfram Antepohl och Kerstin Samuelsson, forskningskoordinator på Rehabiliteringmedicinska kliniken. Och för Smedstad ridcenters del ridskolechefen Ulrika Eriksson, som förutom sin bakgrund som hippolog även har en utbildning i pedagogik från LiU.
– Det är en helt otrolig anläggning, det är fantastiskt att vi redan från start kan planera in verksamheter som på sikt kommer att bidra till samhället i stort. Det blir så mycket mer än att driva en ”vanlig” ridskola, säger hon (th i bild).
Foto: Gunilla PravitzOch forskningsidéer?
Det har Ulrika Eriksson några stycken. Ridning och självkänsla är en:
– Vuxna brukar alltid vara de som vet bäst, säger hon och skrattar, – fast inte på ridskolan:
– Här är det barnen på ridskolan som är experterna, som vet hur all utrustning ska hanteras, som känner till hästarna och deras personligheter. Det är en rätt ovanlig vardagssituation. Som ridskolechef kan jag se hur barnen växer; ett forskningsprojekt om hästverksamhet, självkänsla och trygghet vore väldigt spännande.
Ridning och ledarskapsutveckling är ett annat exempel.
– Det har visat sig att kvinnor i chefspositioner ofta är ryttare. De uttrycker rätt tydligt att ett liv med hästar är en bra skola för ledarskapsträning. Vad ligger i det? Idag finns det en stor grupp vuxna fritidsryttare – det vore spännande att få reda på vad ridningen har gett alla dem som inte blivit chefer … Vad får dem att hålla på? Vad ger en regelbunden lektionsverksamhet? Och för dem som håller egen häst, vad ger det? Kontakten med djur i vårt urbaniserade samhälle betyder uppenbarligen jättemycket, men vi vet egentligen väldigt lite om vilka behov husdjuren fyller, säger Ulrika Eriksson.
Utvecklar forskarnätverket HumSamHäst
Nätverket HumSamHäst startades för några år sedan av Charlotte Lundgren. På LiU finns redan en handfull forskare som på ett eller annat sätt varit inne på hästar och hästverksamhet – i kombination med exempelvis genusperspektiv, kulturhistoria, lärande, kommunikation, biologi.
– Vinnova-projektet innebär också att HumSamHäst kan stärkas och utvecklas, säger Charlotte Lundgren.
Befintlig hästforskning kommer slutligen också direkt allmänheten till del genom samverkansprojektet LiU-Smedstad ridsportcenter. Här finns en väl tilltagen lektionssal där en öppen, populärvetenskaplig föreläsningsserie startar redan i höst.
Bild: Therapeutic horseback riding, Wikipedia samt Gunilla Pravitz (personbilder)