"Oacceptabelt att inte ge missbrukare rätt sjukvård"

Trots allt större kunskap om alkohol- och drogmissbruk som en beroendesjukdom så får de som drabbas nästan aldrig modern behandling av sjukvården.

Kvinna med vin och cigarettObegripligt och oändligt sorgligt, tycker Markus Heilig, psykiater och världsledande beroendeforskare (fotot nedan).
Professor Markus HeiligHan har skrivit en bok om kopplingen mellan hjärnan, alkoholen och drogerna.

– Människor dör, skadas svårt av sitt missbruk och många i deras omgivning drabbas hårt. Att då inte behandla dem utifrån den medicinska kunskap vi har idag är oacceptabelt både ur ett mänskligt, ekonomiskt och medicinskt perspektiv.

Stora landvinningar

Det finns någon slags samlad förtvivlan hos Markus Heilig när han säger detta. Han har mött oändligt många patienter med missbruksproblematik och hans forskning kretsar kring alkohol- och drogberoende. I sommar har han flyttat från USA till Linköping där han nu ska leda uppbyggandet av ett centrum för neuroforskning för att ytterligare fördjupa världens kunskaper kring beroendesjukdomar.

Trots att stora landvinningar gjorts inom det medicinska området så är det bara en försvinnande liten minoritet av alla alkohol-och drogberoende som får ta del av läkemedel och annan medicinsk behandling, menar han.

– Sjukvården tar hand om det akuta tillståndet men sedan skickas patienterna tillbaka till socialtjänsten och till en behandling som sällan ger några bestående resultat.

Jämför med depressionssjukdomar

Markus Heilig är inte ute efter att klanka ner på socialtjänstens insatser, samarbetet mellan sjukvård och socialtjänst kan fungera bra, det vet han. Däremot ställer han frågan varför politiker och tjänstemän inte tar till sig den vetenskapligt baserade kunskap som finns inom beroendeforskningen och låter fler utsatta människor få en behandling som verkligen kan hjälpa mot deras missbruk.

Vinflaska och vinglas– Det finns åtminstone tre, fyra läkemedel mot framför allt alkoholberoende, men även några på opiatområdet. En kombination av läkemedel och vetenskapligt beprövade psykologiska behandlingar under några år gör att oddsen för att bryta beroendet blir mycket större.

Han jämför med depressionssjukdomarna.
– Det var länge fult att vara deprimerad. Men med de nya läkemedlen mot depression förändrades synen delvis, plötsligt fanns mediciner som många blev hjälpta av och som media lyfte fram. Allt fler klev fram och ville ta del av medicinerna, stigmatiseringen kring de sjukdomarna var inte längre lika stark.

Markus Heilig önskar att något liknande kunde hända kring beroendesjukdomarna. Det är en anledning till att han har skrivit boken ”Alkohol, droger och hjärnan”, riktad till allmänheten.

Meningslösa behandlingar

– Jag hoppas att den ska bidra till att de medicinska kunskaper som finns börjar utnyttjas och att de behandlingar inom socialtjänsten och hos privata vårdgivare som är dyra och meningslösa tas bort.

Sedan 1950-talet har det varit känt att alkohol- och drogberoende är kopplat till hjärnans belöningssystem, många får oerhörda kickar av sitt drickande eller drogande. I boken beskriver Markus Heilig de nya medicinska landvinningarna inom området. Däribland hur risken för återfall är kopplad – inte till hjärnans belöningssystem – utan till dess stress- och orossystem.

– Belöningssystemen spelar roll i inledningsfaserna av beroendesjukdomarna. Men när väl beroendet grundlagts så förlorar de sin betydelse, någon kick uppstår inte längre. När människor haft ett beroende under lång tid så aktiveras istället hjärnans stress- och orossystem oerhört snabbt. Det innebär att mycket små stimuli kan dra igång de systemen, till exempel en irritation på jobbet eller en missad buss. När väl dessa system i hjärnan triggats igång är risken för återfall stor.

Minskad risk för återfall

MarijuanaodlingEn förhoppning i Markus Heiligs forskargrupp är därför att kunna utveckla metoder som kan gripa in i hjärnans stressystem och på så vis minska ner aktiviteten där till en lägre nivå. På så vis skulle risken för stress och obehag, och därmed återfall, minska. Andra nyheter inom beroendeforskningen handlar bland annat om de stora framsteg som görs inom det tvärvetenskapliga samarbetet, däribland hur beslutsfattandet påverkas av sociala faktorer och neuroekonomi – hur hjärnan hanterar riskfyllda beslut.

– Om flera får kännedom om hur kugghjulen i hjärnan fungerar när alkohol och droger tar över så borde det leda till ny och bättre behandling, är Markus Heiligs förhoppning.

Det finns flera skäl till att han skrivit en bok riktad till allmänheten.

– Att sprida kunskap är så viktigt. Folkbildning är ett av de finaste orden i det svenska språket, tycker jag. Och jag önskar att jag kan bidra till att folk ser med nya ögon på människor med beroendeproblematik, oavsett om de själva har det, deras anhöriga eller folk på gatan. Att människor förstår att det inte handlar om ett karaktärsfel utan om hur ett antal genvarianter anhopats till att göra någon sårbar, att vi kommer bort från en ”vi och dom-illusion”.

Obegriplig polarisering

Det innebär inte att en person med missbruksproblem är fri från eget ansvar.

– Vi måste alla ta ansvar för vårt eget liv inklusive våra sjukdomar. När patienterna är tillräckligt stabila ska de uppmuntras att göra det.

Bild på boken Alkohol, droger och hjärnanMarkus Heilig pekar i boken också på det motsatsförhållande som finns, inte minst i Sverige, mellan det medicinska och sociala synsättet.

– Det är en helt obegriplig polarisering med så många revir att bevaka. Som om det fanns någon motsättning mellan neurobiologi och empati.

Boken heter Alkohol, droger och hjärnan och kommer ut på Natur&Kultur i oktober.

Läs även:

Världskänd professor i psykiatri till Hälsouniversitetet 


Kampen mot drogsuget 


Bara samarbete kan mildra drogsuget 

2015-08-02