På spaning i UK

Vad står högt på agendan i andra länder när det kommer till prioriteringar i hälso- och sjukvården? Prioriteringscentrum har medverkat på den internationella prioriteringskonferensen i Birmingham och gjort en spaning på vad man brottas med i andra länder.

 PrioC-UKFoto: Karin Bäckman

Cirka 200 personer deltog under konferensens tre dagar, de flesta i en roll som politiker, tjänsteman, forskare eller verksamhetschef i vårdsektorn. Många med liknande utmaningar – att få ut så mycket som möjligt av budgeten, göra rätt saker (varken mer eller mindre) och förflytta resurser från lågt prioriterade områden till högre prioriterade. På flera håll pekas risken för överbehandling och överdiagnostisering ut som en utmaning och hur man ska hantera detta diskuteras bl.a. inom den rörelse som kallas för ”too much medicine movement”.

Priorities-logoFoto: ISPHCEngland stod som värdland för konferensen och programmet innehöll flera exempel från ön i väster. Här arbetar man bl.a. för att skapa en bra process för att få in ramverk och prioriteringsprinciper i organisationers styrcykler och man har också diskuterat olika angreppssätt för att integrera fakta och värderingar när man gör prioriteringar. Vilka möjligheter och risker finns t.ex. med att bädda in utvärdering av medicinska teknologier i en rättvis och deliberativ process? I flera länder, t.ex. Norge och Finland, pågår arbete som handlar om att definiera hälso- och sjukvården och vad den ska innehålla. Norges representanter presenterade hur deras ramverk är uppbyggt och delgav erfarenheter från den norska prioriteringsutredningen som gjordes 2013. I Finland gör man en regionreform som innebär att man inrättar 18 direktvalda landskap som tar över ansvaret för sjukvården från de nuvarande kommunerna och i med detta pågår ett arbete att sätta hälso- och sjukvårdens ramar även här.

Frågan om hur man ska hantera särläkemedel, dvs. läkemedel som används för att behandla mycket ovanliga sjukdomar är aktuell i flera länder. Kostnaden för särläkemedel, ja eller nej till förskrivning, läkemedelsbolagens studier kring särläkemedel och olika aktörers ansvar är heta frågor på flera håll, bl.a. i England.

Patientmedverkan och hur man kan integrera medborgares/patienters perspektiv i prioritieringsprocesser och beslutsfattande var ett centralt tema under konferensen. På många håll finns det en strävan efter att hitta organisatoriska former och processer för hur patientmedverkan ska gå till och en diskussion om vilken roll medborgare och patienter ska ha i dessa processer. Flera exempel på dialogforum presenterade, bl.a. från USA och Tyskland. Patientfokus fanns också med på agendan i diskussionen om utvärdering. Hur följer man upp och utvärderar prioriteringar av insatser i hälso- och sjukvården? Vilka mätmetoder för utvärdering finns och mäter vi det som är relevant? Flera föredragshållare hade ställt sig dessa frågor och intresserat sig för utvärderingar med sk. capability approach – dvs utvärdering där utfallsmåtten är saker som patienter själva bedömer som viktiga för sin livskvalitet.

En generell spaning är att det finns en aktiv diskussion kring prioriteringar i många länder. Sverige har kommit långt på många sätt i jämförelse med andra länder. Det är tydligt i relation till länder som t.ex. Tyskland där det fortfarande är tabu att överhuvudtaget prata om gränssättning i vården.

Se program och abstracts från konferensen Priorities 2016

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll