En företagsekonom som får pris för en artikel i en medicinsk tidskrift! Vad säger du om den utmärkelsen?– Under alla år som forskare – jag har hållit på sedan 80-talet – har jag förstås upplevt en hel del med- och motgångar. Men jag måste säga att det här gjorde mig riktigt, riktigt glad. Att som företagsekonom och innovationsforskare få pris för en artikel i Läkartidningen känns symboliskt, jag tycker det är viktigt att forskare rör sig över gränserna mellan forskningsområden.
Under rubriken ”Innovationen som tog skruv” skriver du om en svensk idé som blev världskänd – Per-Ingvar Brånemarks epokgörande titanimplantatet. Varför?
– Därför att man så ofta och i olika sammanhang framhåller vikten av innovationer, inte minst från politiskt håll. Men få politiker tycks inse att man behöver lägga pengar på att stötta innovationsprocesser. De allra flesta innovatörer för en superjobbig kamp för att övertyga omvärlden.
– Fallet Brånemark är ett bra exempel. Han betraktades från akademiskt håll som först som ovetenskaplig, det blev öppen konflikt och Socialstyrelsen gick in med en granskning av metoden. Och när affärsprojektet väl kom igång, gick det till att börja med så dåligt att analytikerna till och med gav rådet att avveckla tillverkningen av titanskruvar.
Ser du något som kännetecknar uppförsbacken för just medicinska innovationer?
– Det här är en välreglerad bransch som dessutom präglas av försiktighetsprincipen. Sjukvården har en tendens att snarare fokusera på förbättringar av existerande koncept än acceptera nytänkande. Hoppar man på en idé för snabbt och oprövat kan det få stora konsekvenser. Å andra sidan: om man inte tar till sig innovationer kan det också få konsekvenser. Valen står ibland bokstavligen mellan liv och död.
– Men man ska också ha i minnet att de flesta nya idéer, till skillnad från Brånemarks, troligen inte är bra idéer, så det är viktigt att drivkraften för det nya balanseras mot kritisk granskning.
Inga innovationer utan motstånd och problem, med andra ord?
– Nej, att generera innovation innebär komplicerade processer. Eldsjälarna hinner både göra misstag och skapa irritation under den mödosamma processen. Oförmåga att förstå, intolerans, avundsjuka, maktspel och prestige tillhör de innovativa processernas kontext.
Vilka reaktioner fick du på artikeln?
- Det kom ett regn av telefonsamtal och mejl av människor som försöker driva idéer inom sjukvårdssektorn, som känner igen sig i berättelserna och ser ett mönster.
En tidningsläsare skriver i en direkt kommentar att ”bara vetskapen om att det finns någon som insett "helheten" är motiverande och gör det roligt att fortsätta. Oavsett hur det går i slutänden.” Hur känns det?
– Det känns igen … Och det är få individer – även bland dem som är innovativt lagda – som har förmågan att bryta igenom barriärer och övervinna det motstånd som innovativa processer möter. Det visar inte minst hur viktigt det är med professionellt innovationsstöd. Och att alla parter har klart för sig att innovationer inte sällan växer fram i samspel mellan en utomstående aktör, en ”insider” och en användare eller brukare. Som den svenska världssensationen pacemakern, den byggde på samarbetet mellan en uppfinnare, en kirurg och en patient.
Finns det några nyckelfaktorer för en lyckad innovation som du ville belysa i artikeln?
– Betydelsen av marknadsföring. Den glömmer man ofta bort men det blir inga succéer utan ett väl insålt koncept.
Fotnot: I samband med Medicinska Riksstämman den 3:e december får Per Frankelius ta emot sitt pris för bästa artikel 2015 i kategorin övrigt.
Bild: Per Frankelius vid en konferens inom läkemedelsområdet, Norrköping 2011 (privat)
2015-12-02