Populär Forskarfredag

Forskarfredag, där universitetet visar upp sin forskning för allmänheten, drog till sig storpublik på flera ställen.

Stadsmissionens café i Linköping var fullsatt när Lucas Gottzén, lektor i socialt arbete, höll en kort föreläsning på temat ”Killars våld mot tjejer i nära relationer”. Han riktade in sig på hur de unga männen, mellan 17-24 år, själva tänker kring sitt våld och hur vänner och familj reagerar på det. Resultaten från hans intervjuer visar att de medger att de varit våldsamma men att de inte känner igen sig i bilden av kvinnomisshandlare. Våldet är skamfyllt, det går på tvärs mot maskulinitet och korrekt manligt beteende. Ofta lägger den unga mannen ett ansvar på sin flickvän varför våldet uppstod, att hon till exempel var föraktfull och skrattade åt honom, berättade Lucas Gottzén.

Välkommet initiativ

Paulina Bengtsson som arbetar på Novahuset mot sexualiserat våld, Pierre Netz och Caroline Strindlund, båda från Unga KRIS i Linköping (Kriminellas revansch i samhället), var några av de som kom och lyssnade. De välkomnade universitetets initiativ att föra ut forskningen.

– Det är bra att frågan om våldet lyfts även om det som sas här var bekant för oss som jobbar med det, konstaterade Paulina Bengtsson.

Pierre Netz efterlyste mer stöd för männen som utför våldet.

– De får för lite stöd idag. Vi behöver också få veta mer om varför de blir våldsamma, påpekade han.

Forskarbesök i skolorna

Bland publiken fanns även Anton Berggren och Douglas Broström, för dagen lediga från sina jobb på flyktingboende respektive skola.

– Vi skulle bara fika men hamnade på en föreläsning som väckte massa nya tankar, tyckte Anton Berggren.
– Jättebra att universitetet förfolkligar sig, var Douglas Broströms kommentar (bilden th).

I Trädgårdsföreningen i Linköping pågick ett antal arrangemang under eftermiddagen, däribland flera föreläsningar, där den första om kyla och fet mat för hög energiförbrukning lockade ett hundratal personer. Pensionärsparet Berit och Åke Törnbäck var där.

– Väldigt trevligt det här. Om man kan lära sig något av det är det ännu bättre, tyckte Berit Törnbäck.

Det gick också att låna en forskare. Omkring 10 grundskolor hade nappat på det erbjudandet. Ljuraskolan i Norrköping var en av skolorna som fick forskarbesök.

-Vi ska börja forska om djur i nästa vecka så det här passade väldigt bra in, sa Malin Näsström, lärare i en trea på skolan.

Pratbubblor och seriestripar

Lars Wallner, doktorand i pedagogiskt arbete på ISV, var en av forskarna som lät sig lånas ut. Hans forskning handlar om serietidningen som interaktionell resurs i skolan. Men riktigt så går det ju inte att formulera sig för ett gäng åttaåringar.

-Det finns ett uttryck i forskarvärlden som säger att om du kan förklara din forskning för en sexåring, då har du också själv förstått vad det är du gör, sa Lars Wallner. Som lyckades lotsa de 30 åttaåringarna från att det man gör som forskare är att titta närmare på hur saker fungerar och lösa problem, via rymden, dinosaurier och mediciner till att man också kan forska om människor och hur människor gör. Och där landade han i sin egen forskning om serier och skolelever. Och precis när eleverna började bli lite lagom rastlösa plockade han fram ark med pratbubblor och seriestripar så att eleverna själva fick göra sin egen serie. Succé!

- Jag vill uppmuntra nyfikenheten, sa Lars Wallner. Barn har en uppfattning om vad forskning är, mer eller mindre korrekt. Men de vet att om man forskar om något så är det viktigt. Forskarfredag är bra, det ger en möjlighet att sprida vår forskning och att forskning och utbildning är en viktig del av samhället.

Visualiseringscenter, professor Anders Ynnerman och hans visualiseringsbord hade en given plats i Norrköpingsutbudet. Men också de som tagit sig till Stadsbiblioteket bjöds på lunchföreläsningar som väl speglar bredden i LiU:s forskning. Gissur Erlingsson, lektor vid ISV berättade om ”Korruption i Sverige: Finns den, hur utbredd är den och hur farlig kan den sägas vara?”. Och efter det till ett ämne som blir allt mer aktuellt i takt med att vi lever allt längre: Demens – Från lite glömska till svår sjukdom. Varför blir det så?

Intresse från allmänheten

- Det är roligt att prata med människor om den forskning som pågår, konstaterade Martin Hallbeck, biträdande professor i patologi. Som forskare och universitet är det viktigt att visa att vi är en del i samhället och dialogen. Det är också ett bra sätt att visa vad våra anslag går till. Mycket kommer från vanliga människor som donerar pengar till till exempel Alzheimerfonden. På det här sättet kan vi visa att pengarna gör nytta.

- Min forskning handlar om att försöka förstå varför demens förvärras över tid. Varför sprider det sig? Och därmed; går det att bromsa? Det svåra med en sån här föreläsning är att göra den specifik, att inte prata allmänt om demens utan berätta om vad vi gör, utan att det blir för svårt.

Forskarfredag arrangerades för andra året i rad.

– Vi räknar med att återkomma nästa år. Det finns ett intresse hos allmänheten, påpekade Ewa Gustafsson, projektledare för Forskarfredag.

Sammantaget kom cirka 750 till arrangemangen, tio skolor besöktes där 700 elever fick ta del av universitetets forskning.

Text: Elisabet Wahrby och Eva Bergstedt

Foto: Vibeke Mathiesen. Skolbild: Elisabet Wahrby

Publicerad 2015-09-28 

Lucas Gottzén, lektor i socialt arbete, föreläser på Stadsmissionens fik, Forskarfredag 2015.

Lucas Gottzén, lektor i socialt arbete, höll en kort föreläsning på temat Killars våld mot tjejer i nära relationer. Eva Bergstedt

Publik på forskarfredag 2015.

Paulina Bengtsson, Pierre Netz och Caroline Strindlund var några i publiken. Eva Bergstedt

Doktorand föreläser i skola i Norrköping.

Lars Wallner, doktorand i pedagogiskt arbete, pratade om serietidningar för elever i grundskolan i Norrköping.