Prioriteringskonferens 24 oktober 2017

Program 24 oktober

Svensk prioriteringshistoria – från dåtid till framtid

För att ge en bild av hur svensk prioriteringshistoria, från det att den etiska plattformen trädde i kraft till nutid ser ut, presenterar vi här en resa med nedslag i prioriteringsinitiativ på hälso- och sjukvårdens olika nivåer. 
Medverkande: Lars Sandman, Prioriteringscentrum
Presentation i pdf

Konsten att säga nej i vården
Det är svårt att säga nej – inte minst i mötet med patienten. Denna svårighet att inte kunna eller vilja säga nej till behov eller efterfrågan på vårdåtgärder medför risk för att vården blir ojämlik och att etiska principer för prioritering inte hålls. På denna session vill vi diskutera olika sammanhang där vi säger nej, eller kanske borde säga nej och hur dessa situationer kan hanteras.
Medverkande: Eva Arvidsson, Region Jönköpings län; Sofia Karlsson, Funktionsrätt Sverige; Maria Landgren, Region Skåne; Lovisa Von Goes, Region Jönköpings län; Pernilla Lundgren, Region Jönköpings län; Maria Yngvesson, Landstinget i Kalmar län
Presentation E Arvidsson
Presentation M Landgren

Vilket utrymme bör kostnadseffektivitet ha i den etiska plattformen?
Under ett antal år och inte minst på senare tid har frågan om vilken roll kostnadseffektiviteten ska ha vid prioriteringar inom svensk hälso- och sjukvård debatterats. I denna session går vi in på vad olika tolkningar har för etiska konsekvenser, vilket stöd det finns i lagstiftningen för dessa tolkningar samt för en dialog kring hur vi bör förhålla oss när det gäller  kostnadseffektiviteten. 
Medverkande: Lars Sandman, Prioriteringscentrum; Douglas Lundin, TLV; Morten Klemme Nielsen, Lunds universitet
Presentation i pdf 

Parallella sessioner 1-4

1. Prevention och folkhälsoarbete – ger den etiska plattformen något stöd?
Från politiskt håll talas det ofta om att vi behöver prioritera prevention och folkhälsoarbete, inte minst för att uppnå jämlik hälsa. Samtidigt förefaller den etiska plattformen och den nationella modellen svårtillämpad när det gäller dessa insatser. I denna session försöker vi belysa dessa frågeställningar från olika perspektiv och föra dialog kring hur vi kan behöva utveckla våra prioriteringsverktyg för att hantera prevention och folkhälsa.
Medverkande: Anna Mattsson, Socialstyrelsen; Eva Arvidsson, Region Jönköpings län; Karl Persson de Fine Licht, Research Institutes of Sweden
Presentation A Mattsson
Presentation E Arvidsson
Presentation Fine Licht

2. Vad är en rimlig kostnad för en hälsovinst?
Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det bör finnas en rimlig relation mellan en åtgärds kostnad och effekt. Därmed krävs något slags gränsvärde (tröskelvärde) för vilken kostnad som bedöms som rimlig. I denna session presenteras och diskuteras användningen av kostnadseffektivitetströsklar som prioriteringsunderlag.
Medverkande: Douglas Lundin, TLV; Cecilia Bröms-Thell, Kommissionen för Innovativa särläkemedel; Tobias Dahlström, Landstinget Dalarna
Presentation D Lundin
Presentation T Davidson
Presentation Kommissionen för innovativa särläkemedel

3. Att integrera etiska principer för prioritering och resursfördelning i ett budgetarbete
Det finns verktyg för prioritering mellan olika hälsotillstånd och åtgärder i form av nationell modell för prioriteringar, men hur ska etiska principer kunna tillämpas i ett budgetarbete där även volym och totalkostnader tas in i beslut? På denna session kommer vi att diskutera hur etiska principer kan omsättas i verktyg och vägas in i beslut om budgetfördelning.
Medverkande: Barbro Krevers och Karin Bäckman, Prioriteringscentrum; Ulrika Jörgensen, Nätverket Hälsa och Demokrati, Region Halland; Åsa Löfvenberg, Nätverket Uppdrag Hälsa, Landstinget i Värmland
Presentation Krevers och Bäckman

4. Viktigt på riktigt – prioriteringsarbeten i Kalmar under 10 år
Prioriteringsarbeten har ofta drivits som avgränsade projekt. Verksamheterna för rehabilitering i Kalmar läns landsting kan dock redovisa ett exempel på hur den nationella modellen över en tio år lång period har försökt integrerats och blivit ett verktyg som används i flera olika sammanhang. I denna session delger verksamheterna sina i huvudsak allmänna och gemensamma erfarenheter samt sina framtidstankar.
Medverkande: Stefan Bragsjö; Håkan Ehlin; Agneta Tinnert; Anders Sandström; Ulla Petersson; Monica Ahlström, Landstinget i Kalmar län
Presentation i pdf

Parallella sessioner 5-8

5. Betydelsen av relationer och tillit i prioriteringsprocessen
Prioritering i hälso- och sjukvård innebär beslutsfattande med direkta konsekvenser för patienter och vårdpersonal. Inarbetande relationer utmanas då prioritering innebär att man tvingas rannsaka vad man håller på med – omfattning av och nytta med tidigare beslutade åtgärder och inriktningen av hela verksamheter. Avsikten med denna session är att lyfta fram och diskutera betydelsen av relationer och skapande av tillit mellan olika aktörer i en prioriteringsprocess liksom att klargöra betydelsen av tillit för framgång.
Medverkande: Nomie Eriksson, Högskolan i Skövde; Peter Garbenby, Prioriteringscentrum; Birgitta Andersson, Region Västmanland; Susanne Waldau, Västerbottens läns landsting: Stefan Franzén, Region Östergötland
Presentation P Garpenby
Presentation N Eriksson

6. Hur ska ofrivillig barnlöshet värderas utifrån ett prioriteringsperspektiv?

En av grundfrågorna vid prioriteringar är var gränsen för det offentliga åtagande bör gå. Ett område som ibland ifrågasätts när det gäller offentlig finansiering är assisterad befruktning.  Samtidigt kommer det nya metoder och lagstiftning inom detta fält som kräver resurser - senast livmodertransplantationer och assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Den här sessionen syftar till att belysa frågan om assisterad befruktning ur ett behovsperspektiv och kontrastera detta mot andra möjliga kriterier för prioriteringar.
Medverkande: Lisa Guntram, Linköpings universitet, Ida Martinsson och Ulrica Grahn, Barnlängtan; Lars Sandman, Prioriteringscentrum
Presentation L Sandman

7. Med e-hälsolösningar för patienter – blir det svårare att prioritera?
E-hälsolösningar och digitalisering av hälso- och sjukvård utvecklas i snabb takt och ses bland annat som ett sätt att möta ökade behov inom tillgängliga resurser och kunna minska behovet av prioritering och ransonering. I denna session lyfter vi olika möjligheter och utmaningar som finns med e-hälsolösningar för patienter utifrån gällande etiska prioriteringsprinciper för resursfördelning.
Medverkande: Barbro Krevers, Prioriteringscentrum; Jenny Alwin, Linköpings universitet; Ove Andersson, Läkarförbundet; Sofia Karlsson, Funktionsrätt Sverige

8. Konsekvenser av QALY (Quality Adjusted Life-Years) som effektmått vid prioriteringar
Kvalitetsjusterade levnadsår, Quality Adjusted Life-Years, är ett vanligt använt utfallsmått inom hälsoekonomiska analyser. Måttet är generiskt och kan därmed användas för alla hälsoproblem, vilket möjliggör en jämförelse mellan olika sjukdomar och områden. Användningen av QALY som prioriteringsunderlag har emellertid  blivit kritiserat och debatterad. I denna session presenteras dels den teoretiska ansatsen för QALY, dels argumenten för förespråkare och motståndare till användningen av QALY.
Medverkande: Martin Henriksson, Linköpings universitet; Emelie Heintz, SBU och Karolinska Institutet, Niklas Juth, Karolinska Institutet
Presentation M Henriksson
Presentation N Juth



Åter till konferensenVisa/dölj innehåll