Högerpopulistiska kommunalvalskandidater och reaktioner på mångfald

I detta projekt undersöker vi ett urval av politiskt aktiva individer i Sverige för att lära oss om hur etniska preferenser kan påverka bostadsval och huruvida tillväxten i antalet radikala högerpopulistiska kandidater kan härledas till exponering av diversifierade stadsdelar.

Map illustrating buffer zones

På mindre än ett sekel har västeuropeiska samhällen genomgått en snabb demografisk förändring, från etnisk homogenitet till ökad mångfald. Detta gäller också för Sverige där en reaktion som tillskrivs denna förändring har varit uppkomsten av invandringsfientlig högerpopulistisk partipolitik. I detta projekt undersöker vi ett urval av politiskt aktiva individer - de som blir kandidater i kommunalval i Sverige – för att förstå (1) hur etniska preferenser hänger samman med val av bostadsort och (2) huruvida ökningen av antalet högerpopulistiska kommunalvalskandidater kan förklaras av exponering för etniskt blandade grannskap. 

Den första studien fokuserar på individers flyttmönster och den underliggande frågan om hur majoritetsgruppens val av bostadsort påverkar boendesegregationen. Under åren har denna fråga genererat en stor mängd litteratur, mest framträdande är kanske debatten om betydelsen och omfattningen av så kallade ”white flight” och ”white avoidance”-processer. Nyare studier har betonat vikten av att se bortom reaktioner på lokala grannskapsförhållanden, eftersom även faktorer utanför det egna grannskapet kan minska rörligheten genom att begränsa tillgången på attraktiva alternativ. Denna fråga kan undersökas med svenska registerdata, där vi använder koordinatdata med 100x100 meters exakthet för att konstruera grannskap runt varje kommunalvalskandidat för att se effekten av lokala förhållanden baserat på olika geografiska dimensioner. Anledningen till att vi fokuserar på kommunalvalskandidater är att vi förväntar oss att högerpopulistiska kandidater är särskilt känsliga för mångfaldsrelaterade förhållanden i grannskapet. Med hjälp av så kallade diskreta valmodeller kan vi jämföra deras val av bostadsort med de val av bostadsort som kommunalvalskandidater från andra partier gör och på så vis förstå betydelsen som etniska preferenser har för val av bostadsort.
I den andra studien undersöker vi huruvida erfarenheten av att bo i ett etniskt blandat grannskap är förknippad med högre sannolikhet för att gå med i ett högerpopulistiskt parti. Vi använder longitudinella data från befolkningsregistret med information om huruvida individer kandiderar i kommunalvalen 2006 och 2010 och använder så kallade first difference-regressionsmodeller som uppskattar effekten av förändringar i grannskapsförhållandena på förändringar i huruvida en individ kandiderar i kommunalval.

 

Forskare
Visa/dölj innehåll

Om IAS
Visa/dölj innehåll