Risk att utsatta grupper drabbas av klimatanpassning

Trots det positiva med att allt fler länder sätter in åtgärder för att anpassa samhället till ett förändrat klimat kan insatserna slå fel och drabba redan utsatta grupper. 

Bild på hav och strand, klimatanpassningDet kan exempelvis handla om att resurssvaga människor tvingas bort från landområden i klimatanpassningens namn – utan att få tillgång till nya, välfungerande landytor, att fattiga fiskare får svårare att försörja sig eller att klimatåtgärderna enbart riktas mot städer och att landsbygden glöms bort.

– Vi har alltför många exempel på att insatser slagit fel och där utsatta grupper drabbats, säger Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring och vid Centrum för klimatpolitisk forskning. Han har tillsammans med två andra forskare publicerat en artikel om detta i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change.

De har gått igenom 32 fall i åtta länder, däribland Burkina Faso, Honduras, USA, Maldiverna, Australien och Norge, och även studerat forskningslitteratur i ämnet.

Förstärker ojämlikhet

Forskarna sätter upp ett varningens finger för att allmänna medel som ska stärka utsatta grupper vid klimatanpassning istället hamnar hos redan priviligierade personer och ger dem mer rikedom och inflytande.

– Vissa anpassningsprojekt förstärker därmed rådande ojämlikhet, konstaterar Björn-Ola Linnér.

Han nämner flera exempel på detta, däribland orkanen Mitch i Honduras och orkanen Katrina i USA där den rikare delen av befolkningen fick störst del av hjälpinsatserna. Eller åtgärder i Bangladesh där insatser som går fel kan handla om liv och död för fattiga människor. Mönstret att åtgärderna riktas främst mot priviligierade finns även i Sverige, menar Björn-Ola Linnér.

– Sverige har mycket klimatanpassning som är riktad mot vattennära områden. Och vilka bor främst där – jo, de med mycket pengar.

Forskarna ser också att omställningsåtgärder ibland kan drabba existerande ekosystem, försämra vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden och även driva bort människor, däribland ursprungsbefolkning i Australien.

Vad kan man då göra åt detta? Det är ju lätt att bli deppig och tycka att ingenting fungerar vad som än görs.

Björn-Ola Linnér inser det, men har också svar på vad som kan göras.

– En avgörande fråga är att lyckas anpassa insatserna på ett effektivt och rättvist sätt. Och det finns massor av exempel på bra klimatanpassning som även stärkt människors försörjningsmöjligheter och gett dem tryggare levnadsförhållanden, det vill jag verkligen understryka.

 

Låta drabbade komma till tals

För att undvika fallgroparna har forskarna några råd inför framtida klimatanpassningsprojekt.

– Ställ frågan vilka som kan förlora på en insats. Den frågan ställs alltför sällan och den måste in i planeringen, betonar Björn-Ola Linnér.

Andra råd är att ta reda på vad som händer på ett lokalt plan i ett anpassningsprojekt, till exempel om Sverige satsar biståndspengar på projekt i andra länder. Och att mer forskning görs inom området.

– Vi föreslår också att en internationell, oberoende tribunal inrättas dit människor som blir drabbade av klimatanpassningsåtgärder kan vända sig. Det här är ett växande problem. Och det är också viktigt att försöka få med röster från de som påverkas, innan åtgärderna sätts in, så att de kan ge sitt godkännande. Men det är lättare sagt än gjort.

I oktober kommer Björn-Ola Linnér tillsammans med forskaren Benjamin Sovacool ut med en bok som djupdyker i ämnet och undersöker fyra fall i detalj. Bokens titel är The Political Economy of Climate Change Adaptation, Palgrave Macmillian förlag.
 
Foto: Government of Kiribati/Wikipedia

Artikeln i Nature Climate Change 

Publicerad 2015-07-01