Risk och möjligheter med minoritetsstyren

Hur påverkas demokratin av att allt fler kommuner har minoritetsstyren? En färsk rapport visar att många politiker har en positiv bild av en sådan utveckling. Men det finns också en risk med breda politiska samarbeten.

Johan Wänström, forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKSSedan 2006 har kommunpolitikens karta ritats om. Fram till dess styrdes kommunerna i regel av en politisk blockmajoritet. Sedan 2014 har en tredjedel av landets kommuner minoritetsstyren där ett parti eller en koalition av partier styr utan att ha en majoritet av mandaten.

Johan Wänström– Det här är en stor förändring i Sveriges kommuner. Den har ändrat de politiska spelreglerna drastiskt, säger Johan Wänström, (bilden) forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier. Han har på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL, skrivit rapporten.

Samarbete över blockgränserna

30 ledande politiker och tjänstemän i tio kommuner, regioner och landsting som under förra mandatperioden hade ett minoritetsstyre har intervjuats. Syftet var att ta reda på deras syn på möjligheter och problem med dem.

–I de flesta kommuner innebär ett minoritetsstyre ingen större skillnad. Politikerna är vana vid samarbete över blockgränserna, till exempel med budgeten. Den viktigaste skillnaden går inte över partigränserna utan hur väl politikerna som individer kan samarbeta med varandra, säger Johan Wänström.

Tvingas prata ihop sig

Många upplever att minoritetsstyren kan uppmuntra till mer samarbeten och att besluten därmed blir bättre. Fler personer kommer till tals och därigenom uppmärksammas fler perspektiv. När inget parti är i majoritet tvingas politikerna prata ihop sig med andra. Besluten blir helt enkelt bättre förankrade. Flera i studien menar att minoritetsstyren därför kan skapa bättre förutsättningar för ett kreativt beslutsfattande.

– Det här kräver en viss sorts politiker. Till exempel att de kan lyssna, vara öppna och få fler att vara med och diskutera.

Samtidigt släpps inte alla partier alltid in i de breda politiska diskussionerna. Framför allt gäller det Sverigedemokraterna, men i några fall även Vänsterpartiet.

Ideologin kan hamna i skymundan

Men alla är inte positiva till samförståndspolitiken, det finns även skeptiker i studien som lyfter fram demokratiska fällor med ett alltför samarbetsvilligt klimat. De menar att demokratin långsiktigt inte mår bra av breda politiska samarbeten utan betonar istället vikten av tydliga politiska alternativ och därmed tydliga konfliktlinjer. Annars finns risken att den politik och ideologi politikerna företräder hamnar i skymundan.

Om alla beslut sker i samförstånd vet inte medborgarna vem som är ansvarig för besluten. Vad händer då om de inte gillar vad som händer i deras kommun? Det är ett demokratiskt dilemma, säger Johan Wänström.

Rapporten heter Minoritetsstyren i kommuner, regioner och landsting – Bättre beslut eller sämre demokrati.


Publicerad 2015-06-09