Sångarhyllning avslutar åttaårigt forskningsprogram

Med fler än 100 vetenskapliga artiklar, 50 bokkapitel, 10 böcker och tre specialnummer av internationell tidskrifter i bagaget höll det nioåriga forskningsprojektet KITE, slutkonferens med presentationer och dramatisk skönsång.

– Vi har skapat en bred plattform för ledande forskning inom kunskapsintegration och innovation och vi har nu kompetenta framtida forskningsledare som kan ta sig an nya utmaningar, konstaterade Fredrik Tell, professor i företagsekonomi, men en tydlig adress till de forskningsfinansiärer som deltog i avslutningskonferensen.

OperaimprovisatörernaFoto: Monica WestmanEn avslutningskonferens som lockade såväl kollegor från akademin som forskningsfinansiärer och intresserade från företag och organisationer. För det lila extra stor Operaimprovisatörerna som i korta femminutersinslag framförde såväl arian Wow som sonaten Tacksamhet, tomhet och lycka. Hans Andersson som lagt ner många timmars arbete på den populärvetenskapliga bok som är ett av resultaten från KITE hyllades också med ett ode till morotslandet på Valla koloniområde.

Nöjd finansiär

Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond, som stått som huvudfinansiär för KITE, var även han mycket nöjd med resultatet.

– Vår strategi att lita på forskarna, lyssna när de lägger fram sina bästa idéer, låta dem jobba relativt ostört under en lång tid och sedan ta in de mest kvalificerade internationella bedömarna som stöd, har återigen visat sig lyckosam, konstaterade han och tackade forskargruppen för det nära nog nio år långt samarbetet.

Kraven fonden ställt på publicering har också varit höga, inte minst populärvetenskapligt. Forskningsresultaten ska komma till nytta och slutrapporten är därför en lättläst skrift på 100 sidor i Riksbankens jubileumsfonds skriftserie.

– Genom populärvetenskapen tvingas vi vässa och skärpa argumenten och det bidrar till att lyfta ett helt program, säger Christian Berggren, professor i industriell organisation, som tillsammans med Fredrik Tell lett programmet.

KITE har i åtta år sysselsatt 14 forskare från Linköpings universitet och högskolan i Gävle. Vid LiU har två institutioner varit delaktiga, forskare i företagsekonomi som tillhör filosofiska fakulteten och industriell organisation som tillhör den tekniska.

– Bredden har tveklöst varit en framgångsfaktor för programmet, säger Fredrik Tell.

Presentation av viktiga resultat

Under avslutningskonferensen presenterade Anna Bergek och Tomas Magnusson resultat från studier av teknikinnovation i mogna branscher, med exempel från fordons och belysningsbranscherna med övergången till bussar med eldrift och led-teknik i lamporna. Djupa kunskaper om den äldre tekniken har varit en förutsättning för att kunna ta till sig och integrera helt ny teknik på ett kostnadseffektivt sätt. Men de har också hittat företag som inte förmått hänga med i teknikutvecklingen och som tvingats bort från hundraåriga kärnområden.

Nicolette Lakemond och Lars Bengtsson beskrev den mörka sidan av specialiseringen. När företagen lägger ut exempelvis produktion till ett lågkostnadsland innebär det inte alltid att kostnaderna minskar. Andra, ibland dolda kostnader, ökar och såväl innovationsförmågan som det egna kunnandet och möjligheten till att bilda effektiva team minskar.
Ju fler aktörer som är inblandade, desto större är risken också för problem.

– Det uppstår många gränser där människor inte förstår varandra för att vi använder olika begrepp och talar helt olika språk, förklarar Nicolette Lakemond.

Karin Bredin och Cecilia Enberg beskriv sin forskning som ligger på individnivå: när specialister inom olika områden samarbetar länge i så kallade tvärfunktionella team urholkas specialistkunskapen sakta men säkert.

– Specialisterna lär av varandra och blir generalister och till slut har företagen ingen specialistkompetens att integrera, förklarat Cecilia Enberg.

De företag forskarna har studerat har också tagit dessa farhågor på allvar och infört olika metoder för att specialisterna ska kunna behålla sina djupa kunskaper.

– För att detta ska fungera måste de både få kunskaper och kunnande, det vill säga både teorier och förståelse för hur kunskaperna ska tillämpas. Det de lär sig ska också ha betydelse för det dagliga arbetet, att det hamnar i rätt kontext, säger Karin Bredin.

Specialisterna prioriterar helt enkelt inte kompetensutvecklande allmänna seminarier, men samlas däremot gärna för att lösa ett för företaget viktigt problem.

Stor relevans

Pontus de Laval, teknikchef på Saab och Christian Uhr på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, intygade båda hur viktigt det är att kunna integrera kunskap från många olika håll.

– Det är en svensk specialitet att integrera kunskap och sätta ihop komplicerade prylar. Det viktiga är att få människor att arbeta tillsammans, att ha förmågan att plocka upp problem direkt i en öppen atmosfär. Systemintegration är en livsviktig kompetens för oss, intygade Pontus de Laval.

– Forskningen har stor relevans även för oss inom offentlig sektor. Det handlar för oss om att kombinera djupa specialistkunskaper för att kunna möta plötsliga och akuta hjälpbehov. I dag saknas ett gemensamt språk, vi har sett hur exempelvis polisen, Missing people och svenska kyrkan tala helt förbi varandra, konstaterade han.

Christian Berggren 2015Foto: Monica WestmanFyra ledare för stora forskningsprogram delade också med sig av sina erfarenheter, däribland Christian Berggren som när han får frågan om det funnits någon utmaning de borde tagit tag i konstaterade att det hade varit bra med ett doktorandprojekt kopplat till KITE.

– Vi har duktiga forskningsledare, men inga att leda. Det finns forskare och doktorander vid andra universitet som tar vid där vi slutar, programmet har haft stort internationellt genomslag, men det hade varit trevligt om vi haft doktorander även hår på LiU.

Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi. Slutrapport från ett forskningsprogram, red Hans Andersson och Christian Berggren, RJ:s skriftserie 6, 2015.
Länkar till KITE och RJ

Kontakt
Visa/dölj innehåll