Sårbarhet ämne för internationell oral history-konferens

Vad händer med grupper eller individer när de definieras som sårbara? Om den frågan handlade Malin Thor Turebys keynote-föreläsning på en internationell konferens nyligen.

Litet barn i krishärjad stad med raserade husFoto: PixabayMalin Thor Tureby, biträdande professor vid institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK, var en av huvudtalarna när Finnish Oral History Network (FOHN) anordnade sitt sjätte internationella symposium i Helsingfors i slutet av november, denna gång med temat ”Fragile memories: Doing Oral History with Vulnerable Narrators”. 

Vad handlade din föreläsning om?

– I min inledande keynote talade jag om de etiska och metodologiska utmaningar som vi forskare ställs inför i arbetet om och med personer och grupper som på olika sätt definieras som sårbara. Utifrån min egen mångåriga forskning om och med den judiska minoriteten i Sverige diskuterade jag vad som händer när grupper eller individer definieras som sårbara av samhället, men även av vetenskapen. De tillskrivs ofta en maktlöshetsposition och fråntas förmågan att agera på egen hand, men det går att förändra. I min föreläsning reflekterade jag över hur vi med hjälp av oral history som redskap kan försöka lösa upp motsättningen mellan sårbarhet och handling och diskuterade utifrån min egen forskning om och med judiska flyktingar i Sverige och Nordiska museets insamling ”Judiska minnen” hur detta kan åstadkommas.

Vad var det viktigaste med konferensen som helhet?

– Att bredda forskningens förståelse av sårbarhet. Forskningsprojekt kan till exempel undersöka hur enskilda individer hanterar minnen eller återhämtar sig från följderna av naturkatastrofer eller andra traumatiska händelser eller situationer såsom fattigdom, krig eller andra erfarenheter av våld. Sårbarhet diskuterades även ur ett maktperspektiv, om brist eller tillgång till makt och konsekvenser där av för människors och gruppers liv i det förflutna och i samtiden.  Och så ställdes frågor om hur forskare och personer som arbetar med muntlig historia definierar individer eller grupper som sårbara och vilken inverkan detta kan ha på vilken ny vetenskaplig kunskap som skapas.

Vad händer inom fältet oral history just nu? Vilka forskningsfrågor är aktuella?

– Forskare inom oral history har länge bland annat arbetat med hur människor minns och skapar mening kring svåra och traumatiska händelser i det förflutna. Just nu pågår flera projekt runt om i världen som söker att förstå och dokumentera samtida flyktingars erfarenhet i relation till liknande eller icke-liknande flyktingsituationer i det förflutna. Ett ständigt aktuellt tema inom forskningsfältet är även frågor om etik och vår roll och vårt ansvar som forskare i relation till det förflutna och de människor som vi forskar om och med, men även inför de vetenskapliga discipliner som vi verkar inom. Andra teman som diskuteras flitigt är hur den tekniska utvecklingen påverkar forskningsfältet bland annat i relation till hur minnen förmedlas och berättelser konstrueras i olika sociala medier och digitaliseringen av muntliga källor.

Två nya forskningsprojekt

Vid årsskiftet inleder Malin Thor Tureby två nya forskningsprojekt med utgångspunkt i oral history. Ett projekt handlar om hur ett berättande kulturarv skapas. Tillsammans med Jesper Johansson på Linnéuniversitetet ska hon dyka ner i Nordiska muséets samlingar för att granska de intervjuer och levnadsberättelser om och med  personer som muséet valt att benämna som ”invandrare”.

I ett annat projekt ska hon forska om och med judiska kvinnor i Sverige för att skriva om deras historia under 1900- och 2000-talet och kvinnornas eventuella erfarenheter av antisemitism och sexism. Båda projekten är finansierade av Vetenskapsrådet.

Senaste nytt från LiU