Signalernas mästare

Rådsprofessor, koordinator, föreståndare, innovatör, entreprenör, noshörnings-räddare, idéspruta – Fredrik Gustafsson kan sätta många titlar på sitt visitkort. Nu jagar han såväl tjuvskyttar som rymdskrot.

Fredrik Gustafsson är professorn vars forskningsområde sensorinformatik har hamnat mitt i teknikutvecklingens epicentrum. Ämnet är relativt nytt vetenskapligt och rymmer en mängd mycket konkreta tillämpningar – alltifrån möjligheten att rädda noshörningar i Kenya och hålla koll på rymdskrot till däcktrycksmätare i bilar eller smarta gitarrförstärkare. Möjligheterna är oändliga.
Fredrik GustafssonFoto: Göran Billeson
Sensorer har vi överallt omkring oss och fler lär det bli. Sensorinformatiken kan samla signaler från olika typer av sensorer – kameror, tryckmätare, temperaturmätare, gyron, radar med flera. Med hjälp av matematiska modeller omvandlas sedan innehållet till nyttig och begriplig information.

Security Link räddar noshörningar

Att få stopp på jakten av utrotningshotade noshörningar är ett av de projekt Fredrik Gustafsson driver inom ramen för Vinnova-finansierade Security Link. Samma grundteknik kan nämligen användas i Kenya som för att förbättra gränssäkerheten vid kärnkraftverk och hamnar.

– Noshörningsprojektet i Ngulia passar bra in här, det handlar om att utnyttja befintlig teknik och smarta telefoner på ett nytt sätt, säger han.

Från september i år ska reservatets vakter ha tillgång till svensk teknik för att få stopp på tjuvskyttet av noshörningar där endast hornen tas tillvara, pulvriseras och sedan säljs som undermedel mot diverse åkommor i Kina. Projektet bedrivs i samarbete med den amerikanska tankesmedjan Stimson, kenyanska myndigheter och flera andra, och en hel del av det bakomliggande utvecklingsarbetet bedrivs lokalt inom innovationsnätverket iHUB i Nairobi.

– De intervjuar vakterna och är med dem i fält, de testar gränssnitt med mera. Det är viktigt att tekniken inte upplevs som främmande av dem som ska använda den, säger Fredrik Gustafsson.

Mobiltelefoner och andra sensorer utplacerade i reservatet ska hålla koll på såväl djurens rörelser som inkräktande tjuvskyttar. Värmekameror ser även på nätterna och med hjälp av nogsamt utplacerade mobiltelefoner, som också detekterar skott, kan skytten noshörningsnabbt lokaliseras. I nästa steg kan även obemannade flygfarkoster komma att användas.

Testbädd i Kolmården

På Institutionen för systemteknik på LiU pågår också forskning för att hitta smartare algoritmer som klarar positionering i realtid utan att batterierna i utrustningen tar slut.

Som en sidoeffekt blir det ännu roligare att besöka Kolmårdens djurpark för just nu byggs en testanläggning upp på savannen.

– Vi kan visa vad som händer de vilda djuren på savannen. Det är bra för Kolmården och deras besökare och bra för oss, säger Fredrik Gustafsson, som också ser fram emot höstens resa till Kenya för att se en första version av systemet i drift.

Hans andra lite större projekt är av ett helt annat slag. En möjlig tillämpning av de teoretiska resultaten här är att hjälpa till att hålla koll på de runt 200 000 flygande föremål, kallat rymdskrot, som cirklar runt jorden. Det utgör en stor potentiell fara för både rymdstationen ISS och framtida rymdresenärer, något som av Vetenskapsrådets utvärderare anses så angeläget att han blev en av årets rådsprofessorer.

Rådsprofessor i 10 år

En rådsprofessor får 50 miljoner kronor under 10 år och av de nio lyckliga i år är Fredrik Gustafsson den ende inom det tekniska forskningsfältet. Forskningen i detta projekt rör så kallade Kalmanfilter, en algoritm som utifrån en mängd ganska dåliga signaler ändå kan uppskatta exempelvis avstånd och hastigheter hos rörliga system.

– Kalmanfilter är standard inom reglertekniken sedan 1960-talet och användes tidigt bland annat för att styra raketer som ska landa på månens yta, avståndet mäts och raketen bromsas i lagom takt, förklarar han.rymdskrot

Men då handlar det om att ta in kanske 100 eller 1000 olika parametrar. När det gäller rymdskrot är det alltså många hundra tusen prylar av olika storlek och form som snurrar runt. Men genom att utnyttja nya effektiva beräkningsmetoder hoppas Fredrik Gustafsson få problemet mer hanterbart.

– Jag har skissat en lösning och både doktorander och postdocs har satt igång arbetet. Men med rådspengar följer också ett mycket stort förtroende, här krävs inga årliga utvärderingar, säger Fredrik Gustafsson.

Utvärderingar är annars en del av hans vardag just nu. Tre olika större satsningar ska halvtidsutvärderas, rapporter ska in kring Cadics, (Linnécentrum inom IT) där han är koordinator, ELLIIT (IKT-samarbete mellan LiU, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad och Lunds universitet) där han deltar och Security Link, (säkerhetsforskning inom FOI, KTH, Chalmers, LiU och ett antal företag) där han är föreståndare.

– Men det är ändå ganska kreativt att skriva rapporter, det ger energi att se visionerna och det leder till nya idéer, säger han.

Kontakt