Simuleringsövningen Cornflower Wind ägde rum vid Katastrofmedicinskt centrum den 5 september. Foto: Louise Borlind.
Scenariot bäddar för katastrofläge; en kryssningsfärja under italiensk flagg krockar med ett tankfartyg vid Fyrudden utanför Valdemarsvik, vilket resulterar i 440 skadade. Övningen ”Cornflower Wind” ordnades vid Katastrofmedicinskt centrum i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Syftet med övningen var att testa nya riktlinjer för krisledning som tagits fram i ett stort EU-samarbetsprojekt. Sjukvårdsledningen ställs inför flera prioriterings- och samordningsfrågor i ett scenario som hela tiden ändras. De tvingas till exempel till att flytta uppsamlingsplatser längs kusten, då kryssningsfärjan plötsligt återfår motorfunktion och närmar sig ett annat landstings geografiska områdesansvar.
– Vi testar ett framtaget koncept med nya riktlinjer för krisberedskap, samtidigt som vi testar ledningens trygghet i sina roller, säger Carl-Oscar Jonson, forskningskoordinator vid Katastrofmedicinskt centrum. Carl-Oscar Jonson, forskningskoordinator vid Katastrofmedicinskt centrum. Foto: Susanna Lönnqvist.
Särskilda sjukvårdsledningen testas
”Vrinnevi har två platser!” utropar sjukvårdsledaren på golvet. De 50 personer som agerar i den stora övningshallen på Katastrofmedicinskt centrum ingår i övningens så kallade motspel. De som verkligen prövas i simuleringen är den regionala särskilda sjukvårdsledningen, de elva personer som skulle leda insatsen om det vore skarpt läge. För att scenariot ska kunna testas fullt ut behövs även motspelarna, som agerar i sin yrkesroll och som om det vore katastrofläge. Här finns sjöräddningen, SOS alarm, sjukvården, polisen, militären. I intilliggande rum sitter samordnare för sjukhusen i Linköping, Motala och Norrköping, och regionalt närliggande landsting. Även mediernas agerande räknas in i övningen och en nyhetsredaktion finns med i motspelet. Besökare på övningen kan följa med i informationsflödet på en hemsida för en påhittad lokaltidning. Hur hanterar ledningen att rykten om olyckan börjar spridas på sociala medier?Metodutveckling för bättre övningar
Simuleringsövningen är mycket omfattande och ett samarbete mellan KMC och FOI. FOI har långt utvecklad digital simuleringsmetodik. Man kan till exempel kan följa hur ambulanser och helikoptrar rör sig på kartor i realtid vilket ger en sanningsenlig bild av all logistik i insatsen. KMC står för den medicinska delen i övningen och uppföljningen av patienter. KMC har utvecklat simuleringsverktyget EmergoTrain System och patienterna i övningen är EmergoTrains plastfigurer med information om patientens tillstånd vid första anblick, och efter undersökning. Varje patient är unik och systemet möjliggör att följa enskilda patienter genom ett helt övningsscenario.
– Simuleringsövningen är också ett prov på hur vi kan samköra FOI:s och KMC:s system och en metodutveckling i sig. I detta projekt utvecklar vi det stöd vi erbjuder andra regioner för att testa krishantering och utbilda sjukvårdsledning, säger Carl-Oscar Jonson.
Observatörer samlar in data om beteenden, beslut och upplevelser under övningen. Foto: Susanna Lönnqvist.
Observation som metod
Samtidigt som det jobbas febrilt med att samordna helikoptertransporter står övningens observatörer bredvid. Varje halvtimme delar de ut en enkät till deltagarna i övningen.
– Observatörernas uppgift är att fånga in och samla data om de aktiva deltagarnas beteenden och upplevelser under övningen, säger Peter Berggren som observerar bland annat samordningen av sjukhusplatser. Peter Berggren observerar samordningen av sjukhusplatser i regionen. Foto: Susanna Lönnqvist.
Hur det gick för patienterna i övningen är mätbart med hjälp av EmergoTrain System och möjligheten att följa upp individuella patientkoder, och det ger ett mått på hur effektivt vården fungerat. Men i de fall där det inte gått bra för patienten tas observatörernas data i beaktande och samkörs med patientdataloggar, beslutsloggar och inspelat material från övningen för att spåra beteenden, beslut eller rutiner som kan ha lett till sämre utfall.
– När det stora utvärderingsarbetet är utfört är förhoppningen att vi har ett koncept för att kvalitetssäkra krisberedskap som andra landsting kan använda för att utveckla sin beredskap, säger Carl-Oscar Jonson.