Simulering ger säkrare ledarskap i klassrum

LiU-forskare har utvecklat ett simuleringsprogram som ger lärarstudenter välbehövlig träning i klassrumsledarskap och särskilt då i konsten att klara av provokationer.
Två läsande elever i klassrum. En av dem ligger på borden med fötterna mot väggen.Foto: Johan NäslundKlassrumsvardag: Någon släntrar in sent. Någon kommer inte alls. Andra småpratar, fibblar med telefoner eller annat ovidkommande.
På några sekunder måste en lärare läsa av läget.
Men hur övar man upp ett genomtänkt ledarskap? I den reella klassrumssituationen är det knappast möjligt – att testa olika ledarstilar på en grupp verkliga elever vore dessutom oetiskt.

Men med datorsimulering är det möjligt.
– Ska man bli bra på något måste man öva. Ofta och på olika sätt, säger Marcus Samuelsson, docent i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande och med ledarskap i klassrummet som forskningsområde.

Gunnel Colnerud och Marcus SamuelssonFoto: Gunilla PravitzPå var sitt håll hade han och Gunnel Colnerud, professor i pedagogik på samma institution, fått starka signaler på att lärarstudenter oroar sig för att de inte får tillräcklig övning i ledarskap.

– Det blev särskilt tydligt när det för några år sedan uppdagades att elever smygfilmade lärare och lade ut på youtube, säger Marcus Samuelsson.

– Det blev också tydligt att lärarstudenterna hade dålig beredskap för att de kan förlora greppet över en grupp. Även i rätt triviala situationer, som när eleverna pratar, inte sitter still eller gör som de ska. En enskild elev kan man be om ursäkt, men det fungerar inte mot en grupp. Då riskerar man att förtroendet blir förverkat, säger Gunnel Colnerud.

Simulerade provokationer

De beslöt sig för att göra något åt saken tillsammans.
Med stöd av Vetenskapsrådet startade 2011 projektet ”Simulerade provokationer – studenters föreställningar och strategier för ledarskap i klassrummet”.

Idag är projektet i hamn och under året kommer lärarstudenter på LiU att kunna träna ledarskap med en ljudbaserad simulering.
Det utgår från några vanliga klassrumssituationer där lärarfrustrationen kan ligga nära: lektionsstart och övergångar till nya arbetsuppgifter.

Textutdrag från simuleringsprogrammet som visar några av handlingsalternativen Foto: Marcus SamuelssonMed simuleringen kan studenterna i lugn och ro testa effekten av olika ledarstilar, från en överdriven auktoritär till den eftergivna. Varje val studenterna kan göra resulterar i en realistiskt inläst elevreaktion, det känns lite som en radioteater.
Bäst fungerar simuleringen om två-tre studenter provar den tillsammans och får sätta ord på reflektioner och motiv till val.

– Då märker de att de gör olika val, de börjar identifiera problem och värdera konsekvenserna på ett tydligare sätt än om de genomför simuleringen på egen hand, säger Gunnel Colnerud.

Skiss över simuleringsprogrammets möjligheter att summera valda ledarprofilerFoto: Marcus SamuelssonSimuleringen kan användas på lite olika sätt. Dels kan studenterna experimentera med tänkta roller, dels kan lärare och handledare få en överblick över studenternas val. Vid testomgångarna visade det sig till exempel att överraskande många studenter valde en mer eftergiven ledarroll – då kan det bli möjligt att gemensamt diskutera deras val.

– Det är mycket som ska in i en lärarutbildning, det finns inget stort utrymme för att diskutera ledarskap. Simuleringen tänker vi kan komma in som en del av kursen sociala relationer och ledarskap. Eller rättare sagt som moment, den består av fyra delar som kopplats till kursens innehåll om ledarskap och konflikter, säger Marcus Samuelsson.

De studenter som ingått i testpatrullen för simuleringen har varit mycket positiva. Den ger bra övning men också en – ibland kanske lite jobbig – syn på studenternas egna förhållningssätt.
Hur snabbt blir de provocerade? Av vad? Och varför?

Gunnel Colnerud och Marcus Samuelsson med en datorn i bakgrunden, en del av simuleringsprogrammet syns svagt på skärmenFoto: Gunilla PravitzMarcus Samuelsson (som ligger bakom alla texter i simuleringen) berättar om lärarstudenten som så snabbt triggades av elevreaktionerna i simuleringen att gruppkamraterna reagerade: blir du irriterad bara av det där? Då måste du vara jätteirriterad jämt!?

– Möjligheten att få spegla sina reaktioner mot andras ger jättemycket. Och det gå aldrig i ett verkligt klassrum, säger han.
I idéfasen till projektet fanns först tanken på att göra en visualisering, för att studenterna skulle uppfatta övningssituationerna som mer verkliga.

– Jag gick igenom hur andra professioner genomför ledarskapsträningar. Där ingick ofta visualiseringar, säger Gunnel Colnerud.

Lyckat samarbete med LiU:s dataforskare


Det lät det sig nu inte så enkelt göras med de medel som stod till buds. Forskarna på Institutionen för datavetenskap låg närmare till hands och IDA-forskarna Mattias Arvola, Eva Ragnemalm och Mathias Nordvall kom snabbt att ingå i projektet.

– Det blev verkligen ett bra samarbete. Och det visade sig att en textbaserad simulering men med inlästa repliker fungerade alldeles utmärkt, konstaterar hon.

”Simulerade provokationer” skulle också kunna ge också verksamma lärare mycket, särskilt som det idag talas mycket om kollegialt lärande. Hur går ni vidare, till exempel med en kommersialisering?

– Vi diskuterar det just nu tillsammans med LiU Innovation. Vi får se hur det utvecklar sig, säger Marcus Samuelsson.

Artikel om projektet i LiU:s nättidskrift om pedagogik, Venue.



Foto: Johan Näslund (klassrumsbild), Gunilla Pravitz