
Helt enkelt att se bortom kortsiktiga resultat- och balansräkningar. Mår personal, kunder och leverantörer bra minskar kostnaderna medan effektiviteten ökar.
– Det finns ett val: att bygga en affärsmodell som ger vinster på andra människors bekostnad eller genom att skapa nytta för andra, säger Erik Jannesson.
Sociala insatser kan öka affärsnyttan
I boken ”Så mäts hållbart socialt värdeskapande” (Studentlitteratur) ger han och medförfattarna Gordon Hahn och Lena Hök en lång rad exempel på vad det kan handla om.
Av annan karaktär är det globala läkemedelsbolaget Novo Nordiskas satsningar för att komma in på den kinesiska marknaden med sina diabetesmediciner:
– I stället för traditionell marknadsföring investerade de i bland annat utbildning av medicinsk personal och ökad medvetenhet om risker för diabetesutveckling. Företaget ökade sina marknadsandelar – men deras utbildningsinsatser bidrar också till att rädda liv.
Ett tredje exempel hämtar Erik Jannesson från tyska företaget Mutanox:
– Under 2015 kunde de ha tagit hem en stor order på taggtrådsstängsel som skulle användas för att stoppa flyktingströmmar till Ungern. Men företaget avstod, eftersom deras stängsel syftar till att förhindra kriminalitet, inte stänga gränser.
Många företag och organisationer arbetar sedan länge för att minska sin miljöpåverkan, vilket många gånger sänker kostnader (till exempel energieffektivisering), ger dem konkurrensfördelar och också bidrar till en bättre värld.
Kommer social hållbarhet som nästa trend?
– Den är redan här. Under 90-talet utvecklade en amerikansk organisation ett numera internationellt vedertaget koncept, Social return on investment, SROI. Det används för att förstå och styra värdeskapande ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. I början av 2000-talet togs konceptet till Storbritannien och 2009 publicerades den första internationella SROI-guiden och idéerna började sprida sig också i Sverige, säger Erik Jannesson.
Förstå subjektiva värden
Socialt värdeskapande får ofta ekonomiska effekter. Men det är lika viktigt att förstå det subjektiva värdet av till exempel minskad stress på en arbetsplats för en individ.
– Det är dessutom viktigt att man analyserar insatserna, så att man vet på vilket sätt de ger effekt. Det kan ju vara så att det finns andra omständigheter som påverkar, säger Erik Jannesson.
Boken utgår från SROI-konceptet. Ett verktyg för att mäta konsekvenser och skapa bra beslutsunderlag är värdeskapandekedjan.
– Genom att använda den blir det tydligt hur de investeringar man gjort i olika aktiviteter omvandlas till värden – socialt, miljömässigt och ekonomiskt, säger Erik Jannesson.
Och insikten att social hållbarhet kan öka affärsnyttan märks av på flera sätt – bland annat i företagens årsredovisningar.
– Tidigare beskrev många svenska börsföretag avkastningen för aktieägarna som det övergripande syftet med verksamheten. Men under de senaste tio åren har det skett en tydlig förändring. Nu uttrycks nästan i regel visioner om bredare socialt och miljömässigt samhällsansvar tillsammans med ekonomisk hållbarhet.
– Men fortfarande är det inte så vanligt att social hållbarhet förts in i kärnverksamheten. Det är ännu ett sidospår, undantaget sociala entreprenörer, förstås. Men många har kommit en bit på väg, konstaterar Erik Jannesson.
Ingår i hållbarhetsmål
Så har till exempel FN med det i sina 17 hållbarhetsmål, och Europakommissionen publicerade 2009 rapporten ”Bortom BNP – att mäta framsteg i en föränderlig värld”. Där understryks behovet att ta fram verktyg för att mäta samhällsnytta i förhållande till ekonomiskt värdeskapande.Det finns idag även ett normsättande internationellt nätverk för SROI, Social Value International, med representanter i ett 50-tal länder. Erik Jannesson har själv varit representant för Sverige och var med om att grunda ett nationellt nätverk här 2011.
Som ekonom, forskare och lärare ligger du alltså frontlinjen på det området. Hur känns det?
– Det är en häftig känsla när jag märker att jag sår frön hos andra och faktiskt har möjlighet att påverka, säger Erik Jannesson.
Bild: IStock samt Gunilla Pravitz