Sociala rättvisefrågor mer aktuella än någonsin

Sociala rättvisefrågor är mer aktuella än någonsin, tycker Aleksandra Ålund som forskar om urban aktivism och rättviserörelser.

Bild på aktiviströrelsen Megafonen.Fem minuter med Aleksandra Ålund, professor i etnicitet. Du ska delta i en workshop den 12 december om civilsamhällets aktivism för att uppnå socialt hållbara städer. 

Vilken är din roll i detta?
– Det här är den tredje workshopen som hålls mellan forskare och aktivister. Den övergripande inriktningen handlar om globala och lokala erfarenheter av medborgares aktiviteter för att uppnå mänskliga och medborgerliga rättigheter. Jag är initiativtagare till de här sammankomsterna. Den första hölls i Istanbul 2013, den andra i Stockholm förra året och den tredje hålls i Stockholmsförorten Fittja. I år fokuserar vi på urban aktivism.


Foto: Anika AgebjörnVad kan det handla om för urban aktivism?
– I min egen forskning studerar jag urbana rättviserörelser, som exempelvis Megafonen som blev känd för allmänheten i samband med upproren i Husby 2013. Det finns flera andra liknande förortsrörelser, runt 10-20 i Sverige, till exempel Pantrarna för upprustning av förorten, och Gatans röst och ansikte. Vilken roll de rörelserna har för demokratiutvecklingen är en viktig fråga i sammanhanget. Likaså vilka förutsättningar det finns för partnerskap mellan myndigheter som polis, skola och socialtjänst för att motverka missförhållanden som lett till uppror, segregation och diskriminering. Många ungdomar i förorterna är politiskt vakna även om de inte väljer vägen att gå via politiska partier. Megafonen, till exempel, har protesterat mot utförsäljning av allmännyttans bostäder. Många av aktivisternas protester handlar också om en allmän nedmontering av välfärden i förorterna när vårdcentraler försvinner och bibliotek och ungdomsgårdar läggs ner.

Hur ser programmet ut när ni på träffas på Mångkulturellt centrum i Fittja?
– Vi kommer att få inblickar i hur urbant samhällsarbete ser ut i Johannesburg, Paris, New York och Stockholm. Det handlar till exempel om främlingsfientlighet – xenofobi – i Sydafrika efter apartheid, om afrikanska migranters mobilisering för medborgerliga rättigheter i Sydafrika samt om kampen för svartas rättigheter i USA och i Frankrike. Och Rami Al-Khamisi, grundaren av Megafonen och juridikstudent, reser frågan om juridiken kan användas för progressiv samhällsförändring. Kan juridiken spela roll för att stärka människors situation och utmana rådande samhällsstrukturer? Kan sociala rörelser samarbeta med progressiva jurister för att uppnå viktiga sociala och politiska mål? De frågorna kommer att diskuteras tillsammans med tre andra jurister.

Vad tillför sådana här möten dig som forskare?
– För oss som forskare gäller det att ha kontakt med verkligheten, ta del av den verksamhet som ungdomar företräder och att även hjälpa till med kontaktskapande – inte minst internationellt nätverksbygge. Sociala rättvisefrågor som dessa förortsrörelser har i fokus är mer aktuella än någonsin och dialogen mellan forskare, civilsamhället och politiska företrädare är jätteviktig.

Huvudarrangör är svenska Unesco-MOST, ett samhällsvetenskapligt program inom FN-organet UNESCO. MOST står för Management of social transformations programme.

Foto övre bild: Calandrella/Wikimedia Commons

2015-12-08