I vår kulturanalytiskt och kommunikationshistoriskt orienterade språkforskning utgår vi ifrån att språk och kultur ömsesdigt betingar varandra, att språket är människans främsta kulturskapande redskap samt att språkliga, kommunikativa och kulturella förändringar betingar och främjar varandra. Vi ser språk inte bara som redskap att uttrycka tankar och emotioner utan även som medier i vilka tankar och emotioner formas och utvecklas. Vi undersöker språkets funktion när det gäller att skapa, upprätthålla och förändra den sociala och kulturella värld vi lever i, liksom språkets roll i utformandet av social och kulturell identitet, såväl på individuell nivå som på ett samhälleligt plan. Språket framstår således som ett historiskt fenomen som stabiliseras och förändras i användning.
Bland våra konkreta forskningsintressen kan nämnas: kulturspecifika interaktionsstilar (till exempel bland arbetskollegor i Sverige och Tyskland), historiska förändringar av komplexa semantiska koncept som „familj“, hur förändringar i våra sätt att tala om människor i olika åldersgrupper bidrar till att förändra våra föreställningar om just ålder samt hur företag skapar en viss kulturell identitet i sina annonser. Vi arbetar inte enbart, men ganska ofta, med texter, d.v.s. med språk i dess skriftliga form. Men eftersom vi uppfattar språk som som en integrerad del av kommunikationens dynamik, och dessutom alltid i dialogisk relation med andra semiotiska system, intresserar vi oss för ”mer än språk”, till exempel för den skriftliga kommunikationens multimodalitet och för textsorternas orienterande kraft inom en litterat kultur.
Den kulturanalytiska inriktningen i vår lingvistiska forskning anknyter å ena sidan till analysen av litterära texter och språkteoretiska diskussioner om förbindelsen mellan litteraturvetenskap och lingvistik, å andra sidan till analysen av interaktiva praktiker och kommunikativa genrer som sediment av och katalysatorer för sociokulturella förhållanden och förändringar.
Bland våra konkreta forskningsintressen kan nämnas: kulturspecifika interaktionsstilar (till exempel bland arbetskollegor i Sverige och Tyskland), historiska förändringar av komplexa semantiska koncept som „familj“, hur förändringar i våra sätt att tala om människor i olika åldersgrupper bidrar till att förändra våra föreställningar om just ålder samt hur företag skapar en viss kulturell identitet i sina annonser. Vi arbetar inte enbart, men ganska ofta, med texter, d.v.s. med språk i dess skriftliga form. Men eftersom vi uppfattar språk som som en integrerad del av kommunikationens dynamik, och dessutom alltid i dialogisk relation med andra semiotiska system, intresserar vi oss för ”mer än språk”, till exempel för den skriftliga kommunikationens multimodalitet och för textsorternas orienterande kraft inom en litterat kultur.
Den kulturanalytiska inriktningen i vår lingvistiska forskning anknyter å ena sidan till analysen av litterära texter och språkteoretiska diskussioner om förbindelsen mellan litteraturvetenskap och lingvistik, å andra sidan till analysen av interaktiva praktiker och kommunikativa genrer som sediment av och katalysatorer för sociokulturella förhållanden och förändringar.
