Ständigt vidgad vetgirighet

Ännu en kunskapslucka! En utmaning som bara måste antas. Som bäst blir lärandet, med nya upptäcker av mening och sammanhang självbelönande.

Nils Isacsson, psykologstudentFoto: Vibeke MathiesenOm ett år är Nils Isacsson, blivande psykolog, färdig med utbildningen och ska ut på det praktiska år som är förutsättningen för att han ska få sin yrkeslegitimation.
Men med lärandet blir han förmodligen aldrig klar.

– Just nu har jag faktiskt lite svårt att tänka mig ett heltidsjobb som psykolog. Jag upptäcker hela tiden nya saker inom mitt ämnesområde som jag bara måste veta mer om. Och varje gång jag får nya insikter som jag kan applicera på kunskap jag redan har blir jag närmast euforisk.

Det ger en tillfredsställelse som till och med kan kännas fysiskt. En adrenalinkick, pirr i kroppen.

Det finns frågor som Nils Isacsson har burit med sig större delen av livet. Varför blir vi som vi blir? Vad gör oss till människor?

– Som barn flyttade jag ofta, eftersom min pappa hade ett sådant jobb. Med tiden gav flyttandet en viktig insikt: att människor inte med självklarhet vet något om andra människor. Jag förstod att det var upp till mig att förmedla bilden av mig själv till andra.

Några skolminnen är särskilt tydliga.
En låttitel som han känner igen, men när den nya klassen börjar sjunga är det en helt annan sång! Hur kunde det vara så? Och att klasskompisarna inte alls kände till att ketchup var det bästa han visste? Det visste väl alla?
Sådant kan få en åttaåring att börja fundera.

Om ketchupfrågan väckte nyfikenheten på relationer människor emellan, så var det en bok som fick Nils Isacssons intresse för psykologi att blossa upp på allvar. Carl Gustav Jung, The Undiscovered Self från 1957.

Inte precis någon okomplicerad tonårslitteratur?
– Nej, men jag blev uppslukad. Jag lånade skolbibliotekets böcker om psykologi och läste sporadiskt det jag kom över under hela gymnasiet. Jag ville veta allt om människan, hur vi tänker, får idéer, varför vi känner och beter oss som vi gör.

Följdriktigt gjorde Nils Isacsson senare sitt projektarbete i gymnasiet om mobbning.

– Jag gjorde en enkät om attityder, kollade upp med en psykolog så att frågorna utformats rätt så de skulle ge de svar jag förväntade innan den gick ut till 200 högstadieelever.

Psykologstudier en kick

Fortsättningen var given: universitetsstudier till psykolog.
Psykologprogrammet på Linköpings universitet gav Nils Isacsson nästa kick. Helt oväntad.

– När jag började 2011 hade jag aldrig hört talas om problembaserat lärande. Och efter den inledande förvirringen kändes studieformen som en befrielse, som om jag blivit helt lössläppt i lärandet. Det var något jag längtat efter. Det kritiska tänkandet, förväntan på att vi studenter klarar av att ta ansvar för vår egen kunskapsinhämtning.

– PBL ger så många olika kompetenser. På köpet, liksom. Vanan att arbeta i många nya grupper, förmågan att driva det egna lärandet, att analysera och värdera den egna kunskapen och upptäcka luckorna. Dessutom utgår PBL från verkliga fall och problem som vi senare kommer att möta som yrkesverksamma, det ger studierna allvar. Vi lär oss till exempel att på egen hand reflektera över det rimliga i teorier och behandlingar.

I slutändan ger det trygghet och mod att ifrågasätta.

Som bäst kan människor uppleva lärprocessen i sig som belönande. Så är det för Nils Isacsson.

Kan du förklara det ur ett psykologperspektiv?
– Små barn är det livsnödvändigt att vi lär oss. Vi får också ofta beröm för det, ibland blir den upplevelsen så positiv att det blir en internalisering. Redan som barn införlivar vi idén att lärande är berömvärt i vår egen personlighet. Vi mår bra av att vara bra på något, säger Nils Isacsson.

I de flesta kulturer ger kunskap också hög status och makt över resurser. Det öppnar för det som kallas primära förstärkare som mat, vatten, trygghet.

– Och mer sex. Sammantaget säkrar det överlevnaden.

Så du vill kunna massa saker för att få mer sex?
– Ja, så kan man kanske tolka det, säger Nils Isacsson, skrattar och fortsätter:

– Hur som helst driver de primära förstärkarna fall fram beteenden som sökande efter kunskap. Och jag tycker ofta att det jag kan inte räcker till, hur mycket jag än studerar. Jag skulle vilja kunna lägga extremt mycket tid på studier.

Gärna en forskarkarriär, med andra ord. Med siktet inställt på kontextuell beteendevetenskap, alltså hur sammanhang avgör hur människor kommer att reagera och agera. Eller kring kopplingen behaviorism/neurologi.

Nära koppling till aktuell forskning

Psykologprogrammet vid LiU har en nära koppling till aktuell forskning. Brutalt bra, för att citera en programansvarig.
Den starka forskningsanknytningen och studieformen, PBL, bedöms också ligga bakom de två senaste årens topplacering på Uranks nationella rankinglista.

Och om någon är ambassadör för PBL är det Nils Isacsson.
Studiekompisarnas frustration inför det som rätt ofta upplevs som brist på ramar och gränslöshet – hur ska man veta att man lär sig tillräckligt och lär sig rätt saker? – kände han inte igen sig i.

Efter ett år som ordförande för psykologsektionen Stimulus beslöt han sig helt sonika för att göra en film, som kunde förklara vitsen med PBL ur studentperspektiv.

Film var redan ett fritidsintresse, och med en dokumentärfilmare i släkten som stöd gav han sig i kast med idén. Gjorde budget och gick till programansvariga för att höra om det var ett projekt de ville stötta.
Det ville de.

Efter ett år, i augusti 2014, låg en informationsfilm om pedagogiken på youtube, länkad från studentsektionens hemsida Psykologprogrammet.se. 18 minuter och 48 sekunder lång, och med intervjuer med bland annat en av världens ledande PBL-forskare.

Vad lärde du dig av det?
– Massor. Dels att ro ett projekt iland, förstås, men framför allt att snabbt läsa in sig på ett ämne, ta kontakt med människor, genomföra intervjuer, klippa ihop det väsentliga, säger Nils Isacsson.

– Och numera kan jag se PBL i en större kontext. Idag skulle jag inte kunna tänka mig någon annan studieform.

Se Nils Isacssons film om problembaserat lärande


2015-02-10

Psykologprogrammet
Visa/dölj innehåll