Stora avhopp från lärarutbildningen

Avhoppen från landets lärarutbildningar är stora, på vissa universitet där till exempel 37 procent av studenterna hoppar av lärarprogrammets inriktning mot årskurs 7-9.

Bild på del av Folkungaskolan, Linköping. Foto Eva BergstedtFoto: Eva Bergstedt– Ju högre upp i stadierna, desto fler blir avhoppen. Det kan ha att göra med hur utbildningen är utformad men också att den är mer krävande när det gäller ämnesstudier på ämneslärarutbildningen, kommenterar Samuel Zethson på Kansliet för utbildningsvetenskap vid LiU.

Han nämner som exempel att de som läser till ämneslärare mot årskurs 7–9 ska läsa tre skolämnen.

– De som till exempel vill jobba som slöjdlärare måste läsa två andra ämnen också – som historia och religion – och det är kanske inte riktigt deras modell.

Flest män hoppar av

De nationella siffrorna från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att avhoppen är högst på lärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9. Där hoppar cirka 38 procent av studenterna av. Bland männen på den inriktningen ligger siffran på 41 procent.

På lärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass till årskurs 3 (F-3) hoppar 34 procent av männen och 18 procent av kvinnorna av. Bland studenterna på ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan har 29 procent av studenterna slutat, och drygt var fjärde av de som läser till lärare för årskurserna 4 – 6 har hoppat av. Lägst avhopp finns på förskollärarutbildningen där 77 procent av studenterna går kvar.

Lätt att komma in

På LiU ser siffrorna liknande ut.

Samuel Zethson har gått igenom antalet avhopp sedan 2012:

30 procent av studenterna på ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasiet har hoppat av. Av de som valt att läsa till grundlärare mot årskurs 4–6 har 27 procent slutat och av de blivande förskollärarna har 19 procent slutat.

Samuel Zethson ser flera förklaringar till avhoppen.

– Lärarbristen är stor och därför pågår det en kraftig utbyggnad av lärarutbildningarna. Det är lätt att komma in, men svårt att ta sig igenom. Många tycker det blir för svårt och hoppar därför av, eller också inser de att de har valt fel utbildning.

Skär ner antalet platser

Den låga statusen och de dåliga lärarlönerna har också ökat på spiralen med flykten från läraryrket.

– En viss förändring håller ju på att ske där, med bättre arbetsvillkor och löner, det kan öka möjligheten att läraryrket blir mer attraktivt.

Men nu vill regeringen bygga ut antalet platser ännu mer.

– Det riskerar att spä på den negativa utvecklingen, det blir till viss del fel studenter som kommer in. Om vi ska få riktig kvalitet borde antalet platser istället skäras ner och lönerna höjas väsentligt. Vi måste få studiemotiverade studenter att söka som vill bli lärare.

Hur påverkas då de motiverade lärarstudenter som blir kvar i utbildningen av att så många hoppar av?

Samuel Zethson tror inte att deras studiemotivation försämras.

– De blir ett sammansvetsat gäng. Däremot påverkas ekonomin. Med mindre gruppstorlekar blir det också mindre pengar till kurserna vilket till exempel leder till färre lärartimmar.

UKÄ