Stora skillnader i livsvillkor bland framtidens äldre

Pigga, friska äldre som jobbar allt längre upp i åldrarna. Men också fattigpensionärer som lever på marginalen. En ny rapport om framtidens åldrande befolkning visar på ökande skillnader i samhället.

Bild på gammal kvinna– Gruppen äldre är väldigt heterogen, det går absolut inte att behandla äldre som en grupp. Vissa har fått det bättre, andra sämre. De ekonomiska skillnaderna är större än tidigare. Bland dem som har det svårast finns äldre kvinnor och nyanlända och skillnaderna kommer att bestå, säger Marianne Abramsson, forskare vid avdelningen Åldrande och social förändring (före detta NISAL) och en av de nio LiU-forskare som står bakom studien.
Rapporten är skriven på uppdrag av utredningen ”Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen” som överlämnar sitt betänkande till äldreminister Åsa Regnér den 31 mars. Den tar upp aktuella frågor som samhället står inför när det gäller äldres livssituation och livskvalitet under kommande årtionden, däribland den demografiska utvecklingen och ökande inkomstskillnader.
– Vi hoppas att rapporten ska bidra till att nyansera bilden av äldre.

Ökad etnisk spridning

Ålderism är en fråga som tas upp i studien.
– De som idag går i pension runt 65 år har ett mycket långt liv att planera för efter pensionsåldern, kanske 30-40 år. Diskussioner finns om att höja pensionsåldern och ha rätten att arbeta längre, det har man gjort i USA, och i Norge diskuteras också frivillig pensionsålder. Men frågan är komplicerad. Under många år kämpade människor för rätten till pension. Om pensionsåldern ska bli frivillig kan det leda till att människor känner en press på sig att jobba längre. Och att de ekonomiska skillnaderna förstärks ytterligare mellan de som inte orkar jobba och de som kan fortsätta långt upp i åldrarna, säger Marianne Abramsson.
Ett kapitel i rapporten tar upp det mångkulturella Sverige. Bland framtidens äldre kommer den etniska spridningen att öka.
– Vi vet inte så mycket om behoven hos dem, till exempel inom äldreomsorgen. Istället är det lätt att fastna i schablonbilder för hur vi tror de vill ha det, här behövs mer forskning.
En tydlig trend är att äldre människor bor hemma längre och att allt mer av vården sker hemma.
– Det innebär att äldre får ta ett större eget ansvar både för sitt boende och sin hälsa, oavsett om de är friska eller sjuka.

Stor psykisk ohälsa

Rapporten visar att 20 procent av personer över 65 år lever med psykisk ohälsa, som exempelvis ångest och depression. Självmordsfrekvensen bland äldre män är mycket högre än bland kvinnor. Kanske för att kvinnor fortsätter att ha uppgifter och nätverk högre upp i åldrarna.
– Vi vill lyfta frågan om den psykiska ohälsan. Hur mycket har den att göra med att man lämnar arbetslivet, förlust av vänner vartefter åren går, kanske även förlust av barn, medicinering som kan ge biverkningar – här behöver vi ta reda på mer.
Rapporten tar också upp att en större andel av de äldre har körkort och kör bil allt högre upp i åldrarna, det gäller särskilt för kvinnor. Bilen blir en symbol för oberoende. Den digitala klyftan, det vill säga kunskap om datorer och internet, minskar framöver bland de äldre och blir istället kopplad till utbildning, inkomst och yrkesbakgrund.
– Nu krävs stora ansträngningar för att se till att samhällets insatser, som till exempel boende, arbetsliv, vård och omsorg, passar de olikheter som ryms i en alltmer sammansatt äldre befolkning. I alla fall om rättvisa och jämlikhet är målet, påpekar Marianne Abramsson.

Rapporten Vem är den äldre? Äldrebilder i ett åldrande Sverige 

Foto: Stacy Brumley