17 januari 2017

Socialtjänstens hjälp till kvinnor som utsätts för våld av sin partner varierar stort. En del kommuner har ett väl utvecklat stöd, andra har knappast något. Konsekvensen blir att många kvinnor riskerar att inte få någon hjälp alls.
Kvinna med hand framför ansiktetDet visar en avhandling från Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, Linköpings universitet.

– Socialtjänsten ska vara en central aktör i frågor som rör våld i nära relationer men skillnaderna är stora och får konsekvenser för hur kvinnorna kan hantera sina liv, säger Veronica Ekström som skrivit avhandlingen Det besvärliga våldet, bilden nedan.

Veronica Ekström, fd doktorand på ISVHon har intervjuat socialarbetare och våldsutsatta kvinnor i elva kommuner.

Alla vill inte söka hjälp


Medan vissa kommuner kan erbjuda exempelvis förtur i boendet eller en skyddad adress, får hjälpsökande kvinnor i andra kommuner rådet att själva söka efter andrahandslägenheter på Blocket eller att hitta en kompis att sova hos. En del kommuner kan erbjuda samtalsstöd, andra erbjuder ingenting.

Det finns även andra orsaker till att kvinnor inte får stöd. Avhandlingen visar att alla inte vill söka hjälp hos socialtjänsten.

– Den är förknippad med fattigdom och social utsatthet och många vill inte ha med socialtjänsten att göra. En del har också tidigare känt sig illa behandlade där. Det gör att många hamnar utanför de stödinsatser som eventuellt finns.

Socialarbetare ställer olika krav


Ytterligare ett skäl till att kvinnor inte får adekvat hjälp är att socialarbetarna ställer olika krav och ibland även sätter upp trösklar vilket kan försvåra stödet. Det kan till exempel vara krav på att kvinnan ska ha lämnat mannen.

– Det finns idag en tendens inom socialtjänsten att formalisera öppna verksamheter som det tidigare var enkelt att nå. Nu ska allt mer utredas och bedömas innan stödinsatser sätts in. Det får enorma konsekvenser för de våldsutsatta kvinnorna eftersom många då avstår från att söka hjälp, säger Veronica Ekström.

Som en följd av att stödet varierar så stort i landet, och att en del väljer bort socialtjänsten, betonar hon vikten av en välutvecklad kvinnojoursverksamhet.

– Kvinnojourerna är ett viktigt komplement till samhällets insatser.

Förstå våldets mekanismer


Resultaten i avhandlingen pekar också på vikten av att yrkesgrupper inom socialtjänst och hälsovård får en grundutbildning i frågor som rör våld i nära relationer.

– Alla måste förstå våldets mekanismer för att samarbetet inom och mellan olika professioner ska fungera.

Veronica Ekströms förhoppning är att avhandlingen ska kunna användas som ett diskussionsunderlag i kommunerna så att de får upp ögonen för vad som behöver utvecklas.

– Jag hoppas också avhandlingen kan vara en inspiration för alla jätteduktiga socialarbetare som med den som underlag kan visa att de behöver mer handledning och kompetens i arbetet med de våldsutsatta kvinnorna.

Avhandlingen heter Det besvärliga våldet. Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.

Foto: Istockphoto och Markus Crépin Sundström

Senaste nytt från LiU

Forskarnas tre förslag för att klara EU:s klimatmål

Chansen att nå EU:s klimatmål stärks genom satsning på nya tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären. Problemet är att det idag är olönsamt, men det finns lösningar på det. Det skriver forskare från bland annat Linköpings universitet.

Luciatåg utomhus på kvällen

Mörk Lucia: Linneornas luciatåg med urkraft

Sent på kvällen på luciadagen bjuder Den akademiska damkören Linnea på ”Mörk Lucia”. Det är en ny tradition, men byggd på gamla traditioner, som är på väg att etableras.

Person (Qilun Zhang) i blå labbrock arbetar i dragskåp.

Trämaterial ger pålitliga organiska solceller

En rå variant av ett av naturens vanligaste organiska material – lignin – kan användas för att skapa stabila och miljövänliga organiska solceller. Det visar forskare vid LiU och KTH i en studie publicerad i Advanced Materials.