Storpott för LiU i satsning på kompetenscentrum

Fem forskningsmiljöer vid Linköpings universitet får finansiering i mångmiljonklassen när Vinnova satsar på åtta nya kompetenscentrum. Här ska universitet och företag tillsammans bedriva forskning i världsklass.

  teraherz ellipsoid

Tanken bakom de nya kompetenscentrumen är att universitet, företag, forskningsinstitut och offentliga aktörer som till exempel kommuner ska samarbeta kring forskning och utveckling. Den nya kunskapen och tekniken ska på så sätt föras ut via näringslivet och andra delar av samhället och komma till användning. Vinnova finansierar varje kompetenscentrum med upp till 36 miljoner kronor över fem år. Utöver det bidrar de deltagande företagen och universiteten med lika mycket vardera.

Ett av de centrum som nu får finansiering är FunMatII, ett materialvetenskapligt centrum där tretton olika aktörer ska arbeta tillsammans. Det nya centrumet är en utveckling av FunMat, som har existerat i tio år. Forskningen som bedrivs här handlar om att utveckla nya ytbeläggningar och att hitta nya metoder för att hitta helt nya material. Centrumet ska också vara delaktigt i utbildningen av morgondagens ingenjörer inom materialvetenskap.

– Det betyder jättemycket att vi kan fortsätta inom det här framgångsrika forskningsfältet i fem år till. Finansieringen ger oss möjligheter att utveckla idéer som har vuxit fram under de här första tio åren, säger Magnus Odén, professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) och projektledare för kompetenscentrumet.

Ytterligare två kompetenscentra drivs från Linköpings universitet. Det ena är Linköping Center for Sensor Informatics and Control (LINK-SIC), som får finansiering för forskning inom reglerteknik och sensorinformatik med inriktning mot industrin. Det andra är Centrum för III-nitrid-teknologi, eller C3NiT, som uttalas ”Zenit”. Forskningen här är inriktad på att utforska grupp-III-nitridelektronik inom kommunikations-, sensor- och kraftsystem. Grupp-III-nitridernas goda egenskaper vid höga frekvenser öppnar upp möjligheter för framtida dataöverföringsystem som är mycket snabbare än dagens elektronik.

– En sak som är rätt unikt med det här centrumet är att det inbegriper partners som täcker hela värdekedjan från grundforskning till slutanvändare av innovationerna. Det inkluderar att framställa materialen, utveckla nya komponenter och kretsar, integrera dem i större system och slutligen använda systemen i samhället, säger Vanya Darakchieva, universitetslektor vid IFM och centrumledare.

Linköpings universitet medverkar också i forskningsmiljön Digital Cellulose Center, som ska forska inom digital cellulosa som gör det möjligt att ta fram cellulosaprodukter som kan kommunicera digitalt och samtidigt är hållbart ur miljöaspekter. Laboratoriet för organisk elektronik vid Campus Norrköping är en av fyra parter i centrumet, med Acreo Swedish ICT som huvudsökande.

Dessutom medverkar LiU i ett kompetenscentrum för additiv tillverkning (3D-tryckning) genom professor Johan Moverare och hans forskargrupp i konstruktionsmaterial. Centrumet leds från Chalmers tekniska högskola. 

 

Mer om centrumen

Senaste nytt från LiU