
Vilka är de viktigaste resultaten från utredningen?
– Studenternas oro har bekräftats. Vi får för lite lärarledd undervisningstid, säger Andreas Wåhlén, kårordförande för StuFF.
Allra minst lärarledd undervisning får studenterna på programmet Samhälls- och kulturanalys. Tiden 2,2 timmar i veckan ger årskurs tre på utbildningen en bottenplacering i kartläggningen. Humaniorastudenter hänvisas dock i allmänhet i större utsträckning till självstudier än studenter vid andra fakulteter.
Studieresultat kan påverkas negativt
Andreas Wåhlén har också egna erfarenheter av få undervisningstimmar från sin studietid på ämneslärarprogrammet. Han och hans kursare vände sig då med synpunkter till både föreläsare och studentrepresentanter, med nedslående respons.
– När vi på min utbildning ifrågasatt bristen på lärarledd tid har vi fått veta att det inte finns pengar för mer. Det är väldigt frustrerande, säger han.
Andreas Wåhlén tror att studieresultaten kan påverkas i negativ riktning och menar att studenterna som både investerar tid och ekonomi på utbildning förtjänar mer.
– De flesta byter ort för att studera och studieskulderna kan gå upp till en halv miljon kronor.
Tappar kunskap
Risken finns dessutom att samhället tappar kunskap och analys inom samhällsfrågor, menar han. Detta kan i sin tur påverka teknik och annan utveckling som är beroende av till exempel kognitionsvetenskap och ekonomi.
Vad har StuFF fått för respons på kartläggningen från ledningen på LiU?
– Vi har fått väldigt god respons och haft en god dialog. Universitetet gör allt de kan, men eftersom det rådande resurstilldelningssystemet nationellt är skevt ligger bollen nu på statlig nivå.
Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) i Lund har tidigare genomfört en liknande kartläggning. Den 5 oktober i år nämndes kartläggningen i en riksdagsmotion av två riksdagsledamöter (båda C). Motionen uppmanar regeringen att se över möjligheten att förbättra förutsättningarna för humaniora vid landets lärosäten, något som också Andreas Wåhlén kan skriva under på. Skrivelsen med kartläggningen av StuFF har lämnats till både Linköpings universitet och utbildningsdepartementet.
På vilket sätt skulle utbildningarna förbättras med mer lärarledd tid?
– Framför allt skulle utbildningskvaliteten förbättras, och ge studenterna större förmåga till analys och kritiskt tänkande, säger Andreas Wåhlén.
Nytt system för styrning och resurstilldelning
Skrivelsen från StuFF har även ett inkluderande perspektiv, med fokus på olika lärostilar: ”Många studenter har andra lärostilar än de som dagens självstudiefokus premierar och vi anser det vara djupt orättvist mot dem att de tvingas in i ett utbildningssystem som så allvarligt missgynnar dem. Ökad lärarledd tid skulle således bidra till mer inkluderande eftergymnasiala studier inom humanioran och samhällsvetenskapen som fler personer, oavsett förutsättningar, kan delta i.”
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, menar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att regeringen under 2017 kommer att utreda och lämna förslag på ett nytt system för styrning och resurstilldelning.
Skrivelse angående bristen på lärarledd tid
Kartläggning från Lunds universitet
Riksdagsmotion om humaniora
Debattartikel SvD