Surbullestan, det är Norrköping det. Från början en beskrivning av den sura stank från yllefabrikerna som en gång låg som en våt filt över stan. Men trots att yllefabrikerna försvann, levde uttrycket kvar och fick en annan betydelse.
– Det kom att bli en stereotyp föreställning om Norrköpingsborna i största allmänhet. De blev surbullar allihop, bittra och griniga, beskriver Christian Gaversten, som läser på andra året på programmet Kultur, samhälle och mediegestaltning.
Under kursen Modernitet och rörelsefrihet (15 hp) fick han, Lovisa Schenning (tv i bild), Adina Henrikson och Gabriella Norenius (längst th) idén att göra en satirisk utställning om surbullarna.
– De flesta nidbilder av folkgrupper växer fram under lång tid. Det går sällan att säga hur det blir så eller när norrköpingsborna börjar framställas som griniga typer. Eftersom vi i kursen tagit upp just förenklade representationer, tyckte vi att det var roligt att ta fasta på surbullarna, säger Gabriella Norenius.
Utställning på galleria
Studenterna bestämde sig för att själva gå i generaliseringsfällan och därtill använda satir i serieform. Den 13 januari satte de upp en utställning med serieteckningar på Spiralen galleria och där ska den sitta uppe i några veckor.
– Genom att förenkla vår beskrivning av Norrköpingsborna vill vi att folk ska få upp ögonen för en problematik som kanske inte så ofta dyker upp i samtalen vid köksbordet. Kan vi dessutom locka fram ett och annat asgarv är det bara en bonus, säger Gabriella Norenius.
Och publikreaktionerna kom redan när studenterna hängde sin utställning.
– Många kommenterade utställningen och tog foton. Andra var mer griniga. Det blev som vi tänkt: skratt, irritation och förhoppningsvis en eftertanke, säger Adina Henrikson.
Erfarenhet för arbetslivet
– Arbetet med projektet har varit extremt kul. Vi valde att göra något offentligt och ville få in konst och kultur i en kommersiell miljö. Vi fick jobba på samma sätt som vi kommer att göra framöver i arbetslivet, säger Lovisa Schenning.
Bland annat blev de beställare av verk av en konstnär, William Sulka – som för övrigt själv gått samma utbildning, KSM, som studenterna.
Hur gick det att få någon annan att förverkliga era idéer?
– Det bara flöt på. Vi hade ett inledande möte med William Sulka då vi berättade hur vi tänkt oss. Därefter fick han fria händer att utforma serierna och vi blev jättenöjda med resultatet, säger Adina Henrikson.
Utställningen pågår till den 3 februari 2017.
Foto: privata