Teknikforskning som fängslar

Digitala målarfärger, använda produkter som blir till nya, sensorer som registrerar våra rörelser och visualisering av människokroppens inre var några av de ämnen som presenterades under årets sista Fängslande forskning på 15 minuter.

Niklas Wahlström och Manon Kok, båda doktorander i reglerteknik, Louise Lindkvist, doktorand i industriell produktion och Daniel Jönsson som doktorerar inom visualisering var sist ut i vårens upplaga av föreläsningsserien Fängslande forskning på 15 minuter. Serien hålls på Vallabiblioteket i samarbete med teknisk fakultet och är öppen för allmänheten.

Digitala vattenfärger

På 15 minuter fick publiken kunskaper om hur magnetiska sensorer kan ge oss både digitala vattenfärger och patologi och dessutom rädda liv. Niklas Wahlström beskrev fördelarna med att använda magnetiska sensorer för positionering och några av de applikationer där de har testats och använts - som de digitala vattenfärger som tidigare visades på Visualiseringscenter i Norrköping.

Niklas WahlströmFoto: Monica Westman– Det var lika spännande för barn som för 70-åriga ingenjörer, sa Niklas Wahlström.

Med hans teknik har man också placerat en liten magnet ytterst på patologernas skalpell vilket inneburit att dokumentationen kan skötas på ett mycket enklare vis och patologens arbetsflöde blir tre gånger så effektivt. En annan viktig applikation är möjligheten att mäta trafikflöden och även registrera åt vilket håll fordonen färdas. Tekniken gör det alltså möjligt att upptäcka en bil som kör i fel riktning på en motorväg exempelvis.

Tröghetssensorer för animerade filmer

Manon KokFoto: Monica WestmanÄven Manon Kok forskar kring sensorer, bland annat tröghetssensorer som tillsammans med olika modeller kan användas för att fånga mänskliga rörelser. Tröghetssensorer är billiga och enkla och finns exempelvis i våra mobiltelefoner. Ett användningsområde är i animerade filmer, där djur och andra varelser kan fås att röra sig precis som människor, men tekniken kan även användas inom ergonomi, rehabilitering och en mängd andra områden.

Återtillverkning bättre och billigare

Återtillverkning upptog nästa 15 minuter.

– Återtillverkningsindustrin är lönsam och växande och i USA står den förr 2-3 procent av den totala tillverkningsindustrin, berättar Louise Lindkvist. 

Här handlar det inte om att sälja begagnat utan om att plocka isär och återtillverka gamla produkter så att de blir i skick som nya och helst bättre, och dessutom billigare. När det gäller exempelvis lastbilsmotorer kan så mycket som 80 procent av motorn återanvändas vilket sparar både energi och material.

Louise LindkvistFoto: Monica Westman– Bilindustrin har nog kommit längst, många reservdelar är i dag återtillverkade, fast ingen berättar det. Kopieringsmaskiner, truckar och många it-produkter som datorer och mobiltelefoner återtillverkas också, berättar hon. 

Hennes forskning handlar dock om informationsflöden och återtillverkningsindustrin skulle bli bra mycket effektivare om det flödade information såväl från den ursprungliga produktionen som från återtillverkaren tillbaka till konstruktionsbordet.

– Det finns mycket kvar att göra inom konstruktion för återtillverkning, man vill ju inte ha lim som inte går att lösa upp, popnitar eller dåliga snäpplås exempelvis, men inget av den information som finns hos återtillverkaren går idag tillbaka till den ursprungliga tillverkningen - inte ens inom de företag som både tillverkar och återtillverkar själva, säger hon.

3D-bilder för radiologer

Daniel Jönsson slutligen invigde oss på sina 15 minuter i bildbehandlingens mysterier och sitt arbete för att förenkla radiologernas arbete. Bilder från ultraljudsundersökningar, magnetkameror med mera kan med datorhjälp omvandlas till 3D-bilder. Vi fick bland annat se ett foster rör sig inne i mammans mage. Det viktigaste användningsområdet är kanske annars att underlätta för radiologerna att hitta tumörer och att skilja en frisk kropp från en sjuk.

– Vi vill att 3D bilderna ska bli ett enkelt hjälpmedel för radiologerna och ett komplement till bilder i 2D, säger Daniel Jönsson.

Serien Fängslande forskning på 15 minuter gavs i år för andra gången och det här var årets tredje och sista tillfälle. Doktorander vid teknisk fakultet beskriver på 15 minuter sin forskning på ett populärvetenskaplig och levande vis.

– De bästa forskarna kan presentera sin forskning i vilket sammanhang som helst, berömde också Stefan Klintström, ansvarig för kvaliteten i forskarutbildningarna på teknisk fakultet.


Publicerad 2015-04-24

Kontakt

Fängslande forskning