Foto: Eva BergstedtUnder dagen i Norrköping togs olika aspekter upp kring äldre, däribland den demografiska utmaningen, äldres ensamhet som socialt problem, deras boende och äldre som outnyttjad resurs.Av Norrköpings 137 000 invånare är 30 procent över 55 år. Den siffran stiger och det ser ungefär likadant ut i övriga landet. 16 procent av 65 – 79-åringarna i Norrköping arbetar, av dem är 37 procent egna företagare. Forskare från Linköpings universitet studerar just nu äldre som företagare. Deras resultat visar att företagandet stiger för personer runt 60 år.
Tre miljoner 55-plussare
– Vi har en topp bland 66-åringarna, därefter minskar det, sade Elisabet Cedersund, forskare vid NISAL (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande).
Hon konstaterade också att ålder är något som ofta glöms bort när det talas om exkludering av olika grupper.
– Kanske är det en anledning till att företagande ökar runt pensionsåldern. Som företagare hittar man en ny identitet.
Vikten av äldre personers delaktighet i samhället lyftes fram av flera talare.
– Över tre miljoner av befolkningen är 55-plussare. Vi har absolut inte råd att avstå från dem, framhöll Camilla Park från Riksidrottsförbundet som anlitar många 55-plussare som volontärer och funktionärer.
Testpersoner för välfärdsteknik
Anne-Christine Larsson (bilden t h), projektledare för ”Testmiljö Norrköping – nya digitala lösningar för äldre” berättade om hur personer från 80 år och uppåt utbildas och får pröva på ny teknik i två bostadsområden i Norrköping.
– De testar produkter, tjänster och arbetsprocesser, talar om vad de tycker och på så vis blir tekniken användarvänlig, sade Anne-Christine Larsson.
Det handlar om välfärdsteknik, alltifrån medicinappar, digital kalender och larm med GPS-funktion, till spel riktade till äldre. Tre av 80-plussarna som deltagit i projektet (se bilden ovan) fanns på plats och bekräftade att de haft och fortsätter ha stor nytta och glädje av all ny teknik de lärt sig att använda.
Utbilda personal i teknik
Eftermiddagen ägnades åt workshops för att fånga upp konkreta tankar och idéer som kan leda till nya forskningsidéer.
Arbetsterapeutstudenten Katarina Kranze efterlyste mer forskningskunskap direkt ut till de som arbetar praktiskt med äldre människor.
– Det görs så mycket inom forskningen men kunskapen stannar till viss del inom universiteten. Och även om forskare försöker nå ut och informera så har folk ute i verksamheterna inte alltid tid att lyssna, även om de är intresserade.
Michaela Dutius Söderström är frivilligsamordnare och deltog i eftermiddagens workshops.
– Det är jättebra att samordna de resurser och den kunskap som finns under en sån här dag. Och det har kommit fram massor av idéer som kan utvecklas. Det som ligger mig varmt om hjärtat är all välfärdsteknik som många äldre är rädda för att närma sig. Här har vi mycket att jobba med för att nå fler äldre och även att utbilda personal i teknik så att de i sin tur kan hjälpa till att sprida kunskapen, sade hon.
Society Quest – utmaningar och samverkan
Monica Hjern från Norrköpings kommun var nöjd med att en lång rad idéer och nya frågor kommit fram som det går att jobba vidare med, däribland inom området arbetsmarknad och äldre som resurs.
– Vilken policy finns till exempel för att anställda äldre, behålla dem som finns eller kalla in pensionärer som extrapersonal? Vilka attityder finns hos arbetsgivarna, i samhället och hos arbetskamraterna? Och vilka ekonomiska konsekvenser får det att äldres kunskap inte tas tillvara?
Syftet med dagen, som kallas Society Quest, var att skapa möjligheter till samverkan mellan deltagarna. Ett Society Quest utgår från utmaningar i samhället som matchas med akademisk kompetens från LiU. Frågeställningar och idéer identifieras för att i workshopform utvecklas till gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt.
Arrangörer var LiU Relation, som arbetar med samverkan, och Norrköpings kommun.
Bilden högst upp: Marianne Carlberg, Siv Wirén och Doris Marklund är några av de närmare tvåhundra 80-plussare som utbildats i ny teknik i Norrköping.
Nedre bilden: Anne-Christine Larsson, projektledare Norrköpings kommun.