Tio utmaningar för en hållbar stad

En nyckelfaktor är samverkan.

Mats Eklund- Vi har löst alla de enkla och medelsvåra problemen när det gäller miljön, nu är det bara de riktigt svåra frågorna kvar. Frågor som kräver att många skilda aktörer samverkar, konstaterade Mats Eklund under en workshop kring rapporten Tio utmaningar för ett hållbart Norrköping.

Politiker, tjänstemän, forskare och några företagsledare träffades för att under en förmiddag diskutera den fortsatta färden mot ett hållbart Norrköping. Temat för dagen var rapportens första slutsats: Stadsplanering börjar inte med ett tomt vitt papper.

Ta tillvara det som redan finns

De flesta stadsplaneringsprojekt som drivits de senaste åren med fokus på hållbarhet har startat med en tom yta. Planeringen har utgått ifrån att all befintlig verksamhet på platsen ska bort. Men varför inte lägga fokus på och ta tillvara den verksamhet som finns på platsen?

- Vi missar mycket om vi inte tar in det, även om det inte är lika häftigt som allt det nya, säger Mats Eklund.

Där det finns verksamhet finns det också nästan alltid lika mycket under jorden som ovan jord, det är som ett träd med krona och rötter. Enligt japansk forskning kan det till och med finnas mer materiella resurser under jord än ovan.

- Hållbar stadsplanering ska färgas av försök att nyttiggöra de existerande tillgångarna, Mycket av det som finns under marken kan återbrukas, i Norrköping ligger det exempel fiber i det gamla stadsgasnätet, säger Mats Eklund.

Kraften i företagandet

Ämnet har hög aktualitet eftersom det i Norrköping just planeras en havsnära stadsdel och bostadsområde i den inre hamnen. Ett planeringsprojekt som fått ny aktualitet i och med beslutet om Ostlänken, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping. Området ska vara fullt utbyggt 2028 och innehålla cirka 2000 bostäder.

- Det gäller också att vi förstår de värden som finns i den gamla bebyggelsen, det är härligt när man får en historielektion av hyresgästerna. Man måste förstå en stads historia och undvika fort och fel, sa Lars Svensson, vd för en av de större fastighetsägarna i Norrköping, Ståhls fastigheter.

Även Lars Svensson ser samverkan som nyckeln till framgång.

- Har vi en gemensam bild av staden, en gemensam målbild, kan olika intressenter fungera bra tillsammans, sa han.

- Även vi vill hellre ta tillvara gammal infrastruktur än att bygga nytt. I Malmö driver politikerna på: I Hyllie vill vi ha 100 procent förnybar värme, lös uppdraget. Och det blir billigare ju tidigare vi kommer in i planeringen, sa Carl Johansson E.ON värme.

Det viktiga lärandet

Sara Gustafsson slog också ett slag för kunskap och lärande:

- Vi behöver en helhetssyn och bättre processer. Ett forskningsprogram som Hållbara Norrköping ger utrymme för ett gemensamt lärande. Det finns en stor vilja bland tjänstemännen i Norrköpings kommun att arbeta för den hållbara staden, men de har varken tid eller mandat att samverka.

Även Brita Hermelin, professor på Centrum för kommunstrategiska studier i Norrköping påpekade vikten av att politiker och tjänstemän i kommunen förmår att avsätta tid.

- Samverkan kräver resurser för att vara meningsfull. Det är viktigt att ha mottagarkapacitet i kommunen, att någon kan ta emot och omsätta resultat från forskningen.

Workshopen arrangerades inom Lyskraft, ett samverkansprojekt för att bygga kunskap mellan Norrköpings kommun och universitetet. Diskussionerna lär fortsätta, en ny workshop planeras framåt våren kring någon av de nio övriga utmaningarna i rapporten.

Hållbara Norrköping är ett forskningsprogram som pågick 2010-2013 och som finansierades av Norrköpings utvecklingsstiftelse.

Tio utmaningar för ett hållbart Norrköping

Nedan i kortversion, klicka på länk för hela rapporten

1. Stadsplanering börjar inte med ett tomt vitt papper. Utnyttja de existerande tillgångarna.
2. Man kan önska sig hållbara energilösningar, men vem ska ordna dem? I framtidens energisystem kommer de nuvarande elkunderna att även bli producenter av energi. Det ställer krav på näten. Bygg högt och tätt, vidareutveckla fjärrvärmen, utnyttja överskottsvärme och stimulera utbyggnaden av förnybar el.
3. Utvecklingen av hållbara transportsystem – ingen har helhetsansvar. Inrätta en funktion med logistikkompetens som har helhetsansvar och som kan samordna person- och godstrafik.
4. Mindre biltrafik ger en attraktivare stad, men mål och medel för genomförande räcker inte. Bilåkandet har ökat med 13 procent sedan 1998. Kommunen måste bli tydligare i att formulera och kommunicera mål och ambitioner.
5. Händelö är ett föredöme, man hur ska det utvecklas? Utveckla Händelö till en eko-industriell park, marknadsför som ett föredöme för hållbar industri. Kommunen behöver vara drivande eftersom det här krävs långsiktighet.
6. Se industrin som en möjlighet och inte ett hinder för den hållbara staden. Dagens rena industrier kan med fördel integreras i staden. Utnyttja synergierna, framtidens fjärrvärme kommer exempelvis att vara överskottsvärme från industrier, butiker och kontor.
7. Samverka för hållbar stadsutveckling. Se över hur samverkan kan utvecklas utifrån den struktur som redan existerar inom kommunen, akademin och i företagen.
8. Samverkan: kommunens roll. Kommunen behöver tydliggöra nyckelfunktioner för samverkan liksom deras uppdrag,
9. Samverkan: företagens roll. Företagen behöver bereda plats för samverkan inom ramen för sina affärsstrategier och några medarbetare få utrymme i sina tjänster.
10. Akademins roll. Universitetet behöver fortsätta att utveckla intern samverkan, som startat genom LiU Sustainable, Biogas research center och Centrum för kommunstrategiska studier och identifiera de forskare som har koppling till hållbar stadsutveckling.