Tre miljarder extra till forskning

Samhällsnytta, ökad jämställdhet och satsningar på samhällsutmaningar ligger i den forskningspolitiska propositionen. LiU föreslås få extra pengar för forskning inom 5G och digitalisering.

Digitaliseringen är en av de huvudutmaningar som pekas ut i årets forskningspolitiska proposition. I förslaget ligger en satsning på ”Centra för framtidens teknik och digitalisering” där Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, beräknar att 150 miljoner kronor bör överföras till KTH och Linköpings universitet år 2020 för extra satsningar inom it-lösningar som möjliggörs av femte generationens mobilteknik.

Framgångsrikt samarbete

– Det är ett väldigt roligt erkännande att LiU får del av satsningen, och att det både bekräftar befäster vår ledande roll nationellt och internationellt inom trådlös 5G-teknik.  Vi har flera starka industrisamarbeten redan idag inom 5G med många innovationer som kommersialiserats, och vi ser nu framför oss att dessa samarbeten ytterligare kommer förstärkas, kommenterar Erik G Larsson, professor i kommunikationssystem vid LiU.

Erik G Larsson är också föreståndare för det strategiska forskningsområdet ELLIIT, ett samarbete inom området mellan LiU, Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad som också nämns som framgångsrikt i propositionen.

Tappar position

Propositionen i övrigt är skriven i generella termer och innehåller ökade forskningssatsningar för de närmaste fyra åren på 2,8 miljarder kronor, med den energipolitiska propositionen som kommer inom några veckor hamnar ökningen av anslagen till forskning på 3 miljarder.
Helene Hellmark Knutsson, Camilla Georgsson till vänster om ministernFoto: Thor Balkhed
– Sverige halkar ner och ska nu återta positionen som en av världens främsta länder för forskning och innovation, sa Helene Hellmark Knutsson när hon presenterade propositionen.

Den ledande positionen ska Sverige ta genom att öka forskningens samhällsnytta och genom en övergripande kvalitetsutveckling. Globala samhälsutmaningar som har prioritet är klimatet, digitaliseringen och hälsa/livskunskap. Nationella samhällsutmaningar ministern pekar ut är hållbart samhällsbyggande och en ökad kvalitet inom utbildningen, framför allt inom grund- och gymnasieskolan.

Ökade basanslag

Basanslagen till universitet och högskolor höjs med 1,3 miljarder, från dagens 14,7 miljarder. Förstärkningarna ska inte innebära fler anställningar, utan bättre villkor. Här förväntar sig regeringen därför att de extra pengarna ska användas för ökad jämställdhet, ökad samverkan med det omgivande samhället, nyttiggörande av forskningen, attraktiva karriärvägar för unga forskare, ökad mobilitet och öppen konkurrens om tjänster, forskningsanknytning inom utbildningarna, ett ökat ansvar för forskningsinfrastrukturen samt deltagande i EU-projekt.

Ett konkret mål är att är 2030 ska hälften av alla nyrekryterade professorer vara kvinnor.
Samverkan med samhället kommer också att väga lika tungt som publiceringar och citeringar vid fördelning av externa medel från 2018.

– Hela styr- och resurssystemet ska ses över och underlag för ett nytt beslut ska vara klart till år 2020, sa Helene Hellmark Knutsson.

Kvalitetsgranskning av forskning

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, får också i uppdrag att förutom att ansvara för kvaliteten i utbildningarna även ha motsvarande ansvar för kvaliteten inom forskningen.

– De får därmed ett kvalitetsansvar för hela kunskapsmiljöer, sa hon.

Helene Hellmark Knutsson presenterade också ett antal områden som omfattas av tioåriga satsningar där man tillför 420 extra miljoner. Här finns forskningsområden som klimat, hållbart samhällsbyggande, tillgängslighetsdesign, migration och integration, antibiotikaresistens, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning.

Vetenskapsrådet får också 60 miljoner extra för att stärka samhällsvetenskaplig- och humanistisk forskning. Regeringen satsar även 90 miljoner på en forskarskola kopplad till lärar- och förskolelärarutbildningarna. Speciella samverkansprogram inom Vinnovas ram ska också inrättas inom områden som nästa generations resor och transporter, smarta städer, cirkulär och biobaserad ekonomi, livsvetenskaper samt uppkopplad industri och nya material.

Från 2018 upphöjs också Malmö högskola till universitet.

Hela propositionen finns här
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/

Forskare