Turism på gott och ont

All inclusive, backpacking, safari, golf-, shopping- eller träningsresor. Oavsett inriktning på turismen finns det skäl att betrakta den även med kritiska ögon. Under de senaste åren har forskare vid Linköpings universitet börjat intressera sig alltmer för ämnet.

Bestigning, turism– Turism är på många sätt något positivt, en viktig samhällsfaktor och en stor inkomstkälla. Men det är verkligen inte enbart en oproblematisk och glättig bransch, poängterar Josefina Syssner, lektor i turismanalys vid Linköpings universitet.

I flera böcker har hon, tillsammans med andra forskare och även studenter vid universitetets turismprogram, skrivit om etiska aspekter på turism och resande.

Etiska aspekter

– Vi vill lyfta fram nya infallsvinklar, däribland vilka politiska, kulturella och demokratiska utmaningar som vi ställs inför med ett ökat resande. Vi utbildar studenter inom turism och då är det viktigt att de även får med sig dessa perspektiv så att inte bara de positiva värdena med turism lyfts fram.

Maktförhållanden, arbetsvillkor, ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet, postkolonialism och ägarstrukturer är några exempel på etiska aspekter som behöver diskuteras mer, menar Josefina Syssner. Varje år reser exempelvis hundratusentals svenskar på semester till länder där etniska konflikter pågår och där de mänskliga rättigheterna kränks.

– Den arabiska våren aktualiserade till exempel flera frågor som rör internationella relationer och demokrati. Sverige har under lång tid haft en omfattande turism till Egypten och Tunisien trots deras politiska situation. Vart är det vi åker och vad orsakar vi genom våra val? Vi är inte ute efter att moralisera men vill lyfta frågorna.

Över- och underordning

Maktrelationen mellan turisten och de som arbetar på en turistort är en annan aspekt att reflektera över.

– Det finns en relation av över- och underordning mellan turisten med kapital och de som tömmer soporna, gör rent poolerna och diskar. Serviceekonomin bärs upp av människor som är lågavlönade och ofta har dåliga arbetsvillkor. Vinsterna går inte till dem.

Miljö- och klimatfrågan är en annan central fråga. Resandet är en miljöbelastning, framför allt flyget med dess enorma koldioxidutsläpp. Bristen på vatten i flera länder krockar med behovet av bevattning av exklusiva golfanläggningar. All inclusive-turism, där boende och all mat ingår i totalpriset, innebär att pengarna hamnar i storföretags fickor, istället för hos den lokala befolkningen. Dessutom leder den till ett enormt matsvinn. De dignande borden bidrar inte enbart till västerlänningars ökande fetma utan även till att mängder av mat slängs.

Stereotypa skildringar

Turismnäringen upprätthåller också stereotypa skildringar av ett land och dess befolkning.

– Den schablonmässiga bilden av Sverige är till exempel blonda barn, dalahästar och midsommarstång. Det blir en exkluderande och snäv presentation som inte inrymmer andra kulturyttringar. På samma sätt kan en svensk som åker till ett land i Afrika ha bilden av att få se en befolkning som lever i lerhyddor, men istället mötas av människor i Dieseljeans och mobiltelefon.

Genom att underblåsa turisters längtan efter schablonbilder så bidrar den till att bli en konserverande kraft för ett land, menar Josefina Syssner.

Tydliga trender

Samtidigt betonar hon de många fördelarna med turism och resande.

– Ja, verkligen! Resande skapar förståelse för stora sammanhang och vidgar perspektiven. Vi människor har enorma möjligheter att lära av varandra, ta intryck, lära nytt och få kulturella influenser.

Hon ser tydliga trender i dagens resande. Människor reser allt längre bort.

– För svenskarna har Thailand blivit det nya Mallorca. Samtidigt ökar även de kortare flygresorna på grund av lågprisflyget. En jättetydlig förändring är också att kinesisk, indisk och rysk medelklass ökar sitt resande.

Ett identitetsprojekt

Turismen har även blivit allt mer nischad. Kundgrupperna ökar, alltifrån dem som vill ha kulturturism med hög kvalité till dem som väljergolf- eller träningsresor.

– Vårt resande har blivit ett identitetsprojekt. Man befäster sin identitet genom att till exempel berätta på facebook vilken typ av resa man gjort.

En förhoppning hon har är att turistföretagen i framtiden ska ta ett större socialt ansvar och se till att löner och arbetsvillkor är skäliga för all personal. Liksom att lokala aktörer på plats underlättar för turister att agera ekologiskt hållbart, alltifrån att kollektivtrafik fungerar till att det finns sophantering och inte slösas med vatten i onödan.

– Det finns ett ökat krav på aktörerna idag och jag hoppas att det inte är övergående.

Ta tåget

En annan förhoppning Josefina Syssner lyfter fram, men som hon tror inte är särskilt sannolik att den uppfylls, handlar om miljökonsekvenserna av flygresorna.

– Om vi verkligen tog miljöhoten på allvar och flyget därmed blev dyrare så skulle fler stanna hemma eller ta tåget. Det skulle få enorma konsekvenser för turistnäringen.

Foto: Google

2013-06-19