Hur ska unga människor göra för att få jobb? Och vad kan samhället göra? Frågorna diskuterades vid en samverkansdag mellan universitetet och Linköpings kommun.
Den handlade om ungas arbetsmarknad med inriktning på entreprenörskap.– En gymnasieexamen är ett absolut måste för att få ett jobb i dagens Sverige. Samtidigt kommer 70 000 lärare att saknas i Sverige om tio år.
Det konstaterade Karin Granbom, folkpartistiskt kommunalråd i Linköpings kommun med ansvar för gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknad.Utmaningarna är stora. Pojkarna och de unga männen är förlorarna i skolan, vilket visar sig även i arbetslöshetssiffror. Mest utsatta är de unga utrikesfödda männen mellan 18-24 år. 30 procent av dem är utan jobb i Linköping.
Karin Granbom visade siffror på vilka branscher som går bra och som behöver folk. Goda jobbmöjligheter finns exempelvis inom vården, socialtjänsten och skolan.
– De med kort utbildning har svårt att få jobb. Den tekniska utvecklingen gör att arbetsgivare behöver anställa fler med längre utbildning. Även städbranschen ökar kraven.
2015 var det 16 procent av Linköpings elever som lämnade gymnasieskolan utan examen.
– Vi måste fånga upp dem. Behövs det en annan pedagogik, ett annat upplägg för att ge inte minst pojkarna motivation, frågade sig Karin Granbom.
Med de globala förändringarna ställs samhället också inför nya problem. Nu kommer till exempel tusentals ensamkommande flyktingbarn till Sverige.
– Vad gör vi med de 15-åringar som kommer och som inte har någon, eller bara lite, skola bakom sig? Ska vi satsa på en förenklad arbetsmarknad för dem som inte vill eller kan satsa på en gymnasieexamen?
Samhällsstrukturen i Sverige är designad efter att alla har fast jobb. Men 35 procent av den arbetsföra befolkningen i Sverige har inte det. Alla vill inte ha det heller, men det finns ett antal nyckelfaktorer i dagens globala och snabbt föränderliga arbetsmarknad för att få och behålla ett jobb. Det framhöll Karl Wennberg, biträdande föreståndare vid Institutet för analytisk sociologi vid LiU.
– Det tar upp emot 30 år att gå igenom utbildningssystemet i Sverige och många får ändå inte fast jobb.
Att etablera nätverk är A och O, liksom att utbilda sig för en föränderlig arbetsmarknad, påpekade Karl Wennberg. Däremot är innovation och entreprenörskap ingen standardlösning.
– Det lyfts ofta fram som en garant för fler jobb men så är det inte. Arbetslösa som startar företag genererar inte självklart fler arbeten. Däremot innebär avknoppningar från storföretag och universitet ofta att jobben blir fler.
Karl Wennberg har studerat forskning kring entreprenörskapsutbildningar och kunde konstatera att gymnasieprogram som Ung Företagsamhet ger positiva effekter. De som gått de programmen tjänade mer och var mindre arbetslösa än jämförbara grupper.
– Entreprenörskapsprogrammen i sig ger ofta fördelar till ungdomarna. De får en träning i att skapa mål, ta initiativ, får en social förmåga och förbättrar självförtroendet. Många arbetsgivare annonserar inte längre när de behöver nytt folk, rekryteringen tar så mycket tid. De väntar istället tills rätt person själv söker kontakt.
Svårigheten för inte minst utrikesfödda att få in en fot på arbetsmarknaden har varit ett skäl till att Mjärdevi Science Park startat projektet Internationella Mjärdevi. Nihal Mohamed är projektledare som sedan i september i år ska utveckla verksamheten.
– Invandrare med all sin internationella bakgrund är en tillgång för Sverige. Hur kan vi använda deras kompetens? Det är sådant jag bland annat ska jobba med, sa Nihal Mohamed.
Projektet vänder sig inte minst till de internationella studenterna men även till anställda i Mjärdevi, liksom till flyktingar som kan få hjälp till värdefulla kontakter i Sverige.
– När vi använder allas kompetens så får vi den utveckling vi vill ha, konstaterade Nihal Mohamed.
Samverkansdagen var en del av entreprenörskapsveckan Vecka 45.
Foto: Eva Bergstedt
Publicerad 2015-11-29