Vallastaden behöver eldsjälar

Riktad utbildning, intensiv kommunikation, drivande eldsjälar
och eget ägande är grundbultar för utvecklingen av hållbara lokala energisystem, visar LiU-forskare i en rapport.

VallastadenFoto: TegarNär Vallastaden nu ska byggas är det med visionen att de boende ska vara delaktiga i att utforma en hållbar stadsdel med stort inslag av lokalt producerad förnyelsebar energi.

Men hur blir det så?

Leo Baas och Santiago Mejia Dugand, professor emeritus respektive doktorand på Avdelningen industriell miljöteknik och Dick Magnusson, postdoktor på Tema teknik och social förändring tog ett tvärvetenskapligt grepp på hur och varför människor engagerar sig i att producera småskalig och förnybar energi. Forskningen finansieras av Tekniska verken som hoppas att kunskaperna ska komma till nytta just i uppbyggnaden av Vallastaden.

Santiago Mejia Dugand- Men Vallastaden ligger för nära en stor stad för att det ska finnas de rätta drivkrafterna att bli helt självförsörjande på förnybar energi. Men olika hjälpsystem som minskar energitillförseln utifrån borde fungera bra, säger Santiago Mejia Dugand.

Som exempel nämner han solfångare som ger varmvatten under sommaren, solceller som bidrar till elförsörjningen under den varma delen av året eller små turbiner som ger el till gatubelysning.

Internationella exempel

Forskarna har studerat ett antal mindre samhällen i Danmark, Tyskland och Storbritannien, som alla i princip är självförsörjande på förnybar energi, eller som har en strävan att vara det, för att få svar på vilka drivkrafter som ligger bakom. De har sedan kompletterat med en enkätundersökning till boende i svenska eko-byar för att ta reda på varför de valt att bo så och vilka erfarenheter de har.

Några gemensamma drag hittade de i de tyska, danska och brittiska byar de besökte; arbetet drevs av en eller flera eldsjälar, ofta en politiker men ibland också enskilda personer. Det handlade mycket om kommunikation och utbildning - att göra fördelarna med de förnyelsebara systemen begripliga för alla och öka kunskaperna om såväl olika energibärare som ekonomiska kunskaper i hur man beräknar återbetalningstider med mera.

Motivet i att investera i lokalt producerad förnybar energi visade sig oftast vara att göra sig oberoende av den kommunala eller regionala infrastruktur som man inte riktigt litade på och i andra hand handlade det om ekonomin – oron att oljepriserna skulle skjuta i höjden ytterligare.

- Först därefter kom miljöengagemanget. Men vi fann också att ägandet var viktigt. När det är medborgarna själva som äger infrastrukturen ger det större engagemang och ökad trygghet.

Eget ägande är viktigt

I de svenska ekobyarna har de boende med åren fått en större tilltro till de kommunala systemen. Att skapa ett oberoende är numera inte högsta prioritet utan istället dels ekonomin och dels att man vill kunna göra något aktivt för klimatet.

Dick Magnusson- Men några bor också i ekobyarna för att de erbjuder mycket attraktiva boendemiljöer, konstaterar Dick Magnusson.

De som bor i ekobyarna har dock generellt högre utbildning, ofta universitets – eller högskoleutbildning och de tycker inte heller att de behöver göra några stora uppoffringar för att bo som de gör.

- Det som är viktigt för dem är att det finns teknisk support. Valet av tekniskt system, att det fungerar och är enkelt att hantera, är viktigt för trivseln. I Sverige är vi vana vid att ha tillgång till el och värme och har en hög tilltro till att samhället förser oss med det, säger Santiago Mejia Dugand.

Kan kunskaperna i rapporten omsättas till Vallastaden?

- Det vi sett är att det går att bli självförsörjande på förnybar energi utan extra tillskott av pengar. Några slutsatser är också att det behövs mycket information, riktad utbildning och en eller ett par eldsjälar som driver utvecklingen. För att skapa engagemang är det också viktigt att de boende investerar i och äger infrastrukturen själva.


Emerging enlightened selective self-interest trend in society, Leenard Baas, Dick Magnusson och Santiago Mejia Dugand, Linköping university Press 2014.

http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=1jYBMGeGxddvNLlg2SfqzDSzyl5-4XqrG3xerVSB.diva2-search1?pid=diva2%3A719383&dswid=-1328

Avdelningen industriell miljöteknik
Tema Teknik och social förändring

Forskare