Frågor och svar om att bestämma prioriteringsobjekt

Scrolla ner för att se svaret på frågan som du är intresserad av.

 Bildfragor  

1. Ska vi börja lista hälsotillstånd/hälsoproblem eller att lista åtgärder som vi ska prioritera?

2. Är det bara det som vi gör idag som ska vara med på listan?

3. Måste man utgå från diagnoser då man beskriver hälsoproblem/hälsotillstånden?

4. Måste diagnosen alls vara med i ett prioriteringsobjekt?

5. Hur detaljerat ska prioriteringsobjekten beskrivas?

6. Att ta fram prioriteringsobjekten tar sådan tid, hur kan vi underlätta?

7. Vi menar inte samma sak!

8. Vi kommer att få en lista på väldigt många tillstånd-åtgärdspar i vår verksamhet, för många kanske?

9. Modellen är till för att bedöma avgränsade diagnoser, inte de multisjuka som vi ofta möter

 

1. Ska vi börja lista hälsotillstånd/hälsoproblem eller att lista åtgärder som vi ska prioritera?

Här finns inga måsten, båda sätten är möjliga. Att börja fundera över vilka hälsoproblem de patientgrupper har som berörs av er verksamhet känns kanske ändå som den mest logiska ingången i ett prioriteringsarbete. Sedan ska ni ju alltid koppla ihop varje hälsoproblem med en åtgärd. Det innebär att om ni istället börjar med att lista de åtgärder ni gör i er så ska ni koppla vart och ett av dem till de hälsoproblem som åtgärderna förväntas påverka.

2. Är det bara det som vi gör idag som ska vara med på listan?

Ett prioriteringsarbete kan vara ett tillfälle att stanna upp och reflektera över er verksamhet. När listan med tillstånd-åtgärdspar är klar kan det därför vara relevant att ställa er frågan: finns det några hälsoproblem som vi idag inte arbetar med men som vi ska överväga att ta med och värdera enligt nationella modellen? Avgörande för ert svar blir vilket syfte ni har med ert prioriteringsarbete.

3. Måste man utgå från diagnoser då man beskriver hälsoproblem/hälsotillstånden?

Det är inte ovanligt att momentet i modellen att definiera olika hälsotillstånd ger associationer till att det enbart skulle gälla att räkna upp olika diagnoser. Så är inte fallet. Tillstånd har en vid mening i modellen men innebär alltid en beskrivning relaterad till någon dimension av ohälsa. Att enbart ange en diagnos är sällan tillräckligt förutom då det gäller värdering av åtgärder som syftar till bot. Mer ofta är åtgärderna troligen riktade mot symtom eller funktionshinder som följer av sjukdom eller skada eller som riskerar att uppstå i en framtid.

En vägledning för att hitta adekvat formulering av tillstånden kan vara att tänka så här:
– Vilket hälsoproblem är åtgärden tänkt att åtgärda? Vad ska åtgärden leda till för patientgruppen?

4. Måste diagnosen alls vara med i ett prioriteringsobjekt?

Huvudregeln då man formulerar tillstånd i modellen är att hälsoproblemet ska beskrivas på ett sätt som är mest vägledande för de som ska använda rangordningslistan. Prioriteringsobjekt kan därför utformas på olika sätt beroende på prioriteringssituation. För att kunna göra de bedömningar som ingår i modellen måste dock orsaken till hälsoproblemet framgå. Ni måste till exempel veta något om prognosen för att avgöra svårighetsgrad och patientnyttan med en åtgärd. Olika bakomliggande orsaker till ett funktionshinder kan också kräva helt olika åtgärder.

Om ni reflekterat över att utesluta orsaken till ett funktionshinder fundera en stund över era skäl. Kan man anta att de som ska vägledas av er prioritering självklart förstår vilket tillstånd ni menar utan att ange orsak? Om svaret är ett oantastligt ja så kan orsaken förstås uteslutas. Kan ett annat skäl vara att det finns negativa effekter av att ange orsak? Till exempel får inte en sjukdom (diagnos=orsak) per automatik leda till en viss prioritet. Det är bättre att tydliggöra än att utesluta orsak i beskrivningen av prioriteringsobjekt.

5. Hur detaljerat ska prioriteringsobjekten beskrivas?

Hälsoproblem och åtgärder kan beskrivas hur övergripande eller hur detaljerat som helst. Ett sätt att komma fram till vilken detaljnivå ni behöver ha är först och främst att backa tillbaka till ert syfte – till vad ska er prioriteringslista användas?
Ett annat är att efter att ha formulerat några tillstånd-åtgärdspar gå igenom alla steg i modellen innan ni går vidare: bedöma svårighetsgrad, patientnytta, kostnad i relation till patientnyttan och göra sammanvägning till en prioriteringsgrad. På så sätt kan ni få mer vägledning i hur detaljerade beskrivningar ni behöver ha för att kunna göra dessa bedömningar.

Erfarenheter visar att ni löper större risk att ni hamnar i en alltför detaljerad beskrivning än för övergripande. Fundera över vad som är praktiskt möjligt att uppnå med ert prioriteringsarbete; vilka resurser som är avsatta i form av personal och tid för att genomföra arbetet i relation till syftet med ert arbete. Ofta tvingas man göra en avvägning mellan exakthet, fullständighet och praktisk hanterbarhet.

6. Att ta fram prioriteringsobjekten tar sådan tid, hur kan vi underlätta?

Kanske upptäcker ni då prioriteringslistan börjar göras upp att en åtgärd kan förstås på flera olika sätt och att hälsoproblem inte heller självklart har en entydig betydelse. Att gemensamt formulera prioriteringsobjekt kan vara ett nog så viktigt steg om ni vill uppnå samsyn i er verksamhet. Avsätt därför om möjligt tid till detta steg. Om inte detta är möjligt för er kan några tips vara:

– Finns etablerade klassificeringssystem i er verksamhet – använd om möjligt dem. Vill ni införa nya klassificeringar - räkna med att även detta tar tid (men förstås kan ge andra vinster till exempel i form av tydlighet)
– Låt någon/några personer ta fram tillstånd-åtgärdsparen att utgå ifrån
– Börja prioriteringsarbetet med de tillstånd-åtgärder som ni anser vara mest angeläget att diskutera. På så sätt kommer ni kanske också lättare in i sättet att arbeta
– Gå tillbaka till ert syfte – kanske behöver det ytterligare avgränsas och preciseras?

7. Vi menar inte samma sak!

Inte sällan upptäcker man inom en och samma verksamhet att det kan förekomma många olika termer och begrepp för samma tillstånd och inte minst för olika åtgärder. Läs mer om hur man kan hantera detta under frågan: Att ta fram prioriteringsobjekten tar sådan tid, hur kan vi underlätta?

8. Vi kommer att få en lista på väldigt många tillstånd-åtgärdspar i vår verksamhet, för många kanske?

På den här frågan finns det egentligen bara ett svar: vilka och hur många tillstånd-åtgärdspar ni ska välja styrs helt av syftet med ert prioriteringsarbete.
Syftar ert arbete till att genomföra en ransonering krävs ett mer detaljerat, men begränsat fokus på de hälsotillstånd och åtgärder som är lägst prioriterade i din verksamhet.

Syftar ert arbete istället till att skapa en prioriteringsordning för att ge vägledning i hur din verksamhet och dess resurser i första hand ska användas för att skapa mest nytta för brukarna? I sådana situationer blir det kanske nödvändigt att identifiera många men kanske mer övergripande prioriteringsobjekt. Alternativt fokuserar ni på de områden i er verksamhet för vilka ni anser att en vägledning är mest behövlig. Finns det till exempel områden där det råder mindre samsyn om vad som är viktigast? Eller har ni områden som kräver mycket resurser och därför är viktiga att diskutera eller områden där patienterna får ojämlik vår beroende på vart och vem som utför åtgärderna?

En detaljrik beskrivning av era prioriteringsobjekt blir förstås skarpare i sin vägledande funktion men kan riskera att bli oöverblickbar då man får ett stort antal prioriteringsobjekt att hantera. Särskilt stor är denna risk om syftet är att göra en prioriteringsordning för en hel verksamhet. Att ha en bra sökfunktion blir i sådana situationer viktigt. En tillstånds-/åtgärdslista kan dock aldrig bli heltäckande och omfatta alla typer av beslutssituationer i din verksamhet. Om det finns sådana förväntningar blir det viktigt att backa tillbaka och skapa en mer realistisk förväntning på ert prioriteringsarbete.

Ju otydligare syftet med ert prioriteringsarbete är och vad de rangordningar som tas fram ska användas till desto svårare kommer ni att ha att välja ut lämpliga objekt.

9. Modellen är till för att bedöma avgränsade diagnoser, inte de multisjuka som vi ofta möter

Det här är ingen fråga men en vanlig föreställning om vad modellen kan användas till som dock inte stämmer. Det som krävs är dock att ni alltid beskriver de tillstånd ni ska diskutera och det gäller även multisjuka. Sedan gör ni samma bedömningar i modellen (svårighetsgrad, patientnytta etc) som ni gör för alla tillstånd oavsett om de omfattar ett ”litet” väl avgränsat hälsoproblem eller är just ett komplext mångfacetterat hälsoproblem.

 

VägledningVisa/dölj innehåll

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll