Frågor och svar om att väga samman och rangordna

Scrolla ner för att se svaret på frågan som du är intresserad av.

Bildfragor

 

 1. Vi har satt siffror på bedömningarna av svårighetsgrad, patientnytta etc. Kan vi räkna ihop dem och på så sätt få fram rangordningsnivån?

 2. Ska man förstå prioriteringsskalan så att det som är högst prioritet i vår verksamhet ska ges prioriteringsgrad 1?

3. Vi tycker att det blir för svårt att dela upp vår lista i tio prioriteringsgrader utan har valt tre istället.

4. Vad är det som avgör vilken rangordningsnivå ett prioriteringsobjekt hamnar på?

5. När vi hade gjort alla bedömningar och skulle komma fram till rangordningsnivå så tycker vi att nivån inte kändes rätt!

6. Kan aldrig det med liten svårighetsgrad få hög prioritet även om åtgärden har bra effekt och åtgärden är billig?

1. Vi har satt siffror på bedömningarna av svårighetsgrad, patientnytta etc. Kan vi räkna ihop dem och på så sätt få fram rangordningsnivån?

Det finns inget som säger att det inte går att göra så. Siffrorna kan ibland uppfattas som ett steg på vägen för att komma fram till rangordningsnivån. Vi vill ändå uppmärksamma er på att siffror kan ge en falsk bild av exakthet. Bedömningarna som görs i modellen är istället i huvudsak kvalitativa. Dessutom har de olika bedömningarna olika stor tyngd –vilket innebär att de olika siffrorna kan behöva ges olika vikt. 

2. Ska man förstå prioriteringsskalan så att det som är högst prioritet i vår verksamhet ska ges prioriteringsgrad 1?

Det kan verka logiskt men så är inte tanken med modellen. Om ett prioriteringsarbete ”bara” ska vägleda resursfördelningen inom en verksamhet så skulle ett sådant tankesätt förstås fungera. Så fort olika prioriteringsarbete ska jämföras med varandra för att vägleda en resursfördelning, till exempel i landsting som helhet, behövs ett annat tankesätt. Prioriteringsgrad 1 kan annars i en verksamhet stå för ett hälsoproblem med måttlig svårighetsgrad, måttlig patientnytta och måttlig kostnad i relation till patientnyttan medan samma prioriteringsgrad i annan verksamhet står för patientgrupper med den högsta svårighetsgraden och patientnyttan till liten kostnad. Istället är tanken i modellen att det ska finnas ett logiskt samband mellan bedömningarna och den rangordningsnivå man kommer fram till.

I modellen föreslås ett tillvägagångssätt vid rangordningen som innebär att endast de prioriteringsobjekt där svårighetsgraden bedömts som mycket stor kan ges prioritet 1.

3. Vi tycker att det blir för svårt att dela upp vår lista i 10 prioriteringsgrader utan har valt 3 istället.

Att det just ska vara 10 rangordningsnivåer är förstås inte givet när det gäller att beskriva prioriteringar. Nackdelen med 3 nivåer är att det kan ge begränsad vägledning i prioriteringen, beroende förstås på vad prioriteringsarbetet omfattar och syftar till. Om ert syfte till exempel är att få fram vilka begränsningar (ransoneringar) ni ska göra i er verksamhet så kan en inledning i tre grupper ge ganska stora grupper. Gruppen med lägst prioritet kan då omfatta både det som självklart skulle ransoneras till det som är mer tveksamt. Grunderna för era val kan då bli mindre tydliga än om ni har en mer differentierad skala. Detsamma kan gälla vid inprioriteringar där det finns många olika alternativ att välja på. Det här är anledningen till att modellen innehåller fler skalsteg än tre.

Ibland har de som använt modellen börjat sin rangordning med att göra en grovindelning i 3 tre grupper (hög, medel och låg prioritet) för att sedan differentiera en eller alla grupper mer.

Att tänka i 10 nivåer då ni tillämpar modellen (även om inte alla nivåer används) underlättar om ni i framtiden ska jämföra era prioriteringar med andra verksamheter någonstans i Sverige som också använt modellen.

4. Vad är det som avgör vilken rangordningsnivå ett prioriteringsobjekt hamnar på?

Modellen bygger på att det är flera olika aspekter som måste vägas mot varandra och som sammantaget leder till en rangordningsnivå. Det är med andra ord ingen enskild bedömning som ensam avgör en rangordning. Eftersom riksdagens riktlinjer för prioriteringar innebär att mer av vårdens resurser ska ges till de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten så har bedömningen av svårighetsgrad dock en särskild vikt. Därför kan följande hållpunkter tillämpas:
• Tillstånd med aktuell eller förväntad framtida liten svårighetsgrad kan högst ges prioritet 6
• Tillstånd med måttlig svårighetsgrad kan högst ges prioritet 5
• Tillstånd med stor svårighetsgrad kan högst ges prioritet 3
• Tillstånd med mycket stor svårighetsgrad kan högst ges prioritet 1

Även om dessa hållpunkter används är det viktigt att komma ihåg att svårighetsgrad ensamt inte kan avgöra en prioritering. Tillstånden kan få lägre rangordning beroende på hur patientnyttan, kostnaden och kunskapsunderlaget för åtgärden är.

5. När vi hade gjort alla bedömningar och skulle komma fram till rangordningsnivå så tycker vi att nivån inte kändes rätt!

Att följa de olika stegen i modellen är inte alltid en linjär process. När ni gjort en bedömning kan ni behöva backa ett eller flera steg. Så kan det också vara när ni ska bestämma er för rangordningsnivån. Kanske behöver ni omvärdera någon eller några av de bedömningar ni gjort. Det kan också vara så att ni behöver gå igenom ett antal prioriteringsobjekt för att se relationen mellan dem och på så sätt hitta rätt prioriteringsnivå. Många vittnar om att det i början av ett prioriteringsarbete kan vara svårt att differentiera rangordningsnivåerna och att det brukar gå lättare allteftersom man blir mer van att föra den typen av diskussioner.

6. Kan aldrig det med liten svårighetsgrad få hög prioritet även om åtgärden har bra effekt och åtgärden är billig?

Eftersom riksdagens riktlinjer för prioriteringar innebär att mer av vårdens resurser ska ges till dem med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten så har bedömningen av svårighetsgrad en särskild vikt i modellen. Därför föreslås att tillstånd med aktuell eller förväntad framtida liten svårighetsgrad kan ges högst prioritet 6, beroende på effekt med åtgärd och kostnad i relation till patientnyttan. Beroende på vad syftet är med ert prioriteringsarbete och hur skalan ser ut i övrigt hos er behöver detta inte innebära att sådana prioriteringsobjekt blir bortprioriterade i er verksamhet – även om de så hamnar på prioriteringsgrad 10. Det viktiga är bara att om det finns tillstånd och åtgärder som ni anser har högre prioritet ska dessa i första hand tillsäkras resurser om en bristsituation uppstår.

 


VägledningVisa/dölj innehåll

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll