Vanliga frågor och svar om bedömning av kostnad i relation till patientnytta

Scrolla ner för att se svaret på frågan som du är intresserad av.

 Bildfragor1. Vi har inte tillgång till hälsoekonomiska analyser, kan vi utesluta den bedömningen då?

 2. Vad ska räknas som en rimlig relation mellan kostnad och patientnytta?

3. Inget av det vi gör är särskilt kostsamt så vi har en hög kostnadseffektivitet på det mesta vi gör.

4. Varför kallas bedömningen kostnad i relation till patientnytta och inte helt enkelt för kostnadseffektivitet?

5. Blir det inte massa dubbelräkningar i modellen? Svårighetsgraden finns både som separat bedömning och som del i bedömningen av patientnyttan. Sedan ingår båda dessa även i bedömningen av kostnad i relation till patientnytta. Vad är tanken med detta?

6. Ska vi bara bedöma kostnad i relation till patientnytta mellan åtgärder för samma hälsoproblem?

7. Vi vill genomlysa en del av vår verksamhet lite mer ingående för att säkerställa att vi fokuserar på rätt saker. Det innebär att vi kommer att jämföra en massa olika tillstånd och åtgärder med varandra och blir då lite fundersamma på hur vi ska hantera jämförelsealternativet. 

8. Finns det något tips för att bli mer stringent i avvägningen mellan patientnytta och kostnad?

1. Vi har inte tillgång till hälsoekonomiska analyser, kan vi utesluta den bedömningen då?

Det finns egentligen två svar på den frågan och båda är ett nej. Enligt riskdagens riktlinjer så ingår kostnadseffektivitetsprincipen i den etiska plattformen för prioriteringar. Ni handlar med andra ord oetiskt om ni inte tillser att mer av era resurser går till de svåraste hälsoproblemen om det för dessa finna tillräckligt effektiva åtgärder. Så oavsett om modellen används eller ej så måste sådana avväganden göras då ni fördelar era resurser.

Det blir alltså också ett nej på frågan om denna bedömning kan uteslutas då ni ska tillämpa modellen. Däremot finns inga specifika krav på hur avancerade dessa bedömningar behöver vara. En miniminivå för ert prioriteringsarbete bör vara att ändå göra en grov bedömning av kostnaden för att genomföra åtgärden och att sätta detta i relation till vilken patientnytta ni bedömt att åtgärden ger.

2. Vad ska räknas som en rimlig relation mellan kostnad och patientnytta?

Frågan är verkligen befogad. För att avgöra om en åtgärds kostnad är rimlig i relation till patientnyttan behövs s.k. tröskelvärden, dvs en övre gräns för vad som är acceptabelt att betala för en viss patientnytta givet tillståndets svårighetsgrad. I avsaknad av sådana nationellt fastställda gränsvärden ingår inte något gränsvärde för vad som är en acceptabel kostnadseffektivitet i modellen och inte heller några gränsvärden för skalstegen mycket hög kostnad i relation till patientnyttan, hög kostnad etc. Istället måste ni själva fastställa och kunna redovisa sådana värden. Här är det viktigt att sträva efter så stor enhetlighet som möjligt i det sammanhang er verksamhet finns i. Särskilt viktigt blir detta om er verksamhet ska jämföras med andra verksamheter i ert landsting så att inte det som anses kostnadseffektivt i en verksamhet grundar sig på helt andra kostnader än i andra verksamheter. I sådana situationer behövs ofta en diskussion på landstingsnivå för att ge ett relevant stöd till er verksamhet.

3. Inget av det vi gör är särskilt kostsamt så vi har en hög kostnadseffektivitet på det mesta vi gör.

Så kan det förstås vara men det finns några brasklappar. I modellen beskrivs kostnadseffektivitet i termer av kostnad i relation till patientnytta. Det gäller därför att ni inte glömmer att sätta kostnaden i relation till den patientnytta en åtgärd ger. En åtgärd med liten patientnytta har därför svårt att få höga värden i denna bedömning. Bara för att något är billigt behöver det inte vara kostnadseffektivt.

Den andra brasklappen handlar om att ni på något sätt uppskattar alla relevanta kostnader för att utföra åtgärden även sådana kostnader som inte ligger hos er själva (personalkostnader, lokaler, medicinteknisk utrutning etc).

4. Varför kallas bedömningen kostnad i relation till patientnytta och inte helt enkelt för kostnadseffektivitet?

Hur välbekant man är med termer som kostnadseffektivitet och dess innebörd växlar i hälso- och sjukvården. För att tydliggöra vad det är som ska bedömas har vi istället valt att kalla denna bedömning för kostnad i relation till patientnytta. Vi vill med det också understryka att det handlar om att bedöma inte bara effekt av en åtgärd utan att ta hänsyn till hur svårt problem som åtgärden riktas mot.  

5. Blir det inte massa dubbelräkningar i modellen? Svårighetsgraden finns både som separat bedömning och som del i bedömningen av patientnyttan. Sedan ingår båda dessa även i bedömningen av kostnad i relation till patientnytta. Vad är tanken med detta?

Man kan tycka att det handlar om dubbelräkning men det handlar snarare om att väga in de olika aspekterna på olika sätt för att inte missa något. Eftersom inte de olika aspekterna kvantifieras så blir det ingen dubbelräkning i egentlig bemärkelse. Snarare ska det ses som att alla aspekter ligger till grund för en samlad kvalitativ bedömning.

6. Ska vi bara bedöma kostnad i relation till patientnytta mellan åtgärder för samma hälsoproblem?

Nej modellen är tänkt att användas såväl för prioriteringar mellan olika åtgärder riktade mot samma hälsotillstånd som för val av åtgärder riktade mot olika tillstånd.

7. Vi vill genomlysa en del av vår verksamhet lite mer ingående för att säkerställa att vi fokuserar på rätt saker. Det innebär att vi kommer att jämföra en massa olika tillstånd och åtgärder med varandra och blir då lite fundersamma på hur vi ska hantera jämförelsealternativet.

I vissa situationer är det självklart vilket som är jämförelsealternativet. Så kan det till exempel vara om det är aktuellt att överväga införandet en ny metod för ett visst hälsoproblem. Två frågor blir då viktiga. Ett – vilket tillstånd är patienten i med nuvarande behandling/åtgärd? Två – vilken ytterligare patientnytta (mycket stor, stor etc.) kan uppnås med den nya åtgärden?

I den situation ni beskriver är det, som ni noterat, inte lika givet vilket som är jämförelsealternativet. Här finns kanske ingen given bästa praxis – att få fram detta kan kanske vara själva syftet med ert prioriteringsarbete. Idealt skulle bästa praxis först vaskas fram och utgöra era jämförelsealternativ. Av naturliga skäl skulle en sådan process ta mycket tid om en stor del av er verksamhet ska genomlysas. Av praktiska skäl kan jämförelsealternativet i sådana situationer istället vara att ni jämför med inte göra någon av dessa åtgärder – förenklat uttryckt som ”ingen åtgärd”.

Även om ni väljer att utesluta kolumnen ”Jämförelsealternativ åtgärd” i arbetsbladet i sådana situationer ska det ska alltid framgå någonstans i ett prioriteringsarbete vad patientnyttan och kostnadseffektiviteten med en åtgärd jämförts med.

8. Finns det något tips för att bli mer stringent i avvägningen mellan patientnytta och kostnad?

Det här är en bra ambition. Det är bra både för att säkra upp att bedömningarna blir så lika som möjligt inom det område prioriteringsarbete genomförs, och också för att öka förutsättningarna att kunna redogöra för vad er bedömning grundar sig på.

I ett utvecklingsarbete i Uppsala läns landsting tyckte man att det underlättade att skapa en sorts matris som kombinerade bedömningen av patientnytta med olika kostnadsnivåer. Den har sedan provats även på annat håll. Färgerna representerar hur olika kombinationer av patientnytta och kostnader ger olika förhållanden mellan kostnader och patientnytta.

patientnytta

9. Vilka kostnader ska vi ta med i beräkningarna?

Man hör ibland att en behandling är bra för att den får patienterna att återgå i arbete och att det är en samhällsvinst. Får man ta med sådana kostnader eller vinster som faller utanför hälso- och sjukvården? Här gäller det att vara lite försiktig. Om man väger in att man kan göra samhällsvinster på att patienten återgår i arbete så gynnar det patienter som är i arbetsför ålder eller som har möjlighet att återgå i arbete. Å andra sidan kan det då missgynna andra patienter. En rekommendation är därför att göra sina bedömningar med och utan denna faktor inräknad för att kunna avgöra om det gör någon skillnad och sedan vara försiktig med i vilken mån det tillåts påverka rangordningen. 

 

 

VägledningVisa/dölj innehåll

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll