Frågor och svar om bedömning av kunskapsunderlag

Scrolla ner för att se svaret på frågan som du är intresserad av.

Bildfragor1. Vi kan inte lägga tid på att söka evidens, kan vi ändå använda modellen?

2. Vad menas egentligen med kunskapsunderlag i modellen – vad omfattar det?

3. Om vi ”bara” har beprövad erfarenhet kan vi använda modellen ändå?

4. Måste vi också redovisa kunskapsunderlag för bedömningarna av svårighetsgrad av kostnadseffektivitet?

5. Att det finns stark evidens talar för att patientnyttan är stor.

6. Är det ett svagare underlag då det bara finns kvalitativa studier?

7. Finns det något sätt att ta sig an detta med erfarenhetsbaserad kunskap/beprövad erfarenhet?

 

1. Vi kan inte lägga tid på att söka evidens, kan vi ändå använda modellen?

I portalparagrafen i Hälso- och sjukvårdslagen lyfts kvalitetskravet på vård fram (2a§ SFS 1982:763) och att vården ska vara baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet/den erfarenhetsbaserade kunskapen. Utgångspunkten är också att era prioriteringar ska vila på bästa möjliga kunskap. Det gäller oavsett om ni använder modellen eller inte. Det som kan hända är att då ni i ett prioriteringsarbete får tillfälle att systematiskt reflektera över de underlag ni har. Ibland kan det momentet göra era uppmärksamma på eventuella kunskapsluckor. Idealt vore det förstås värdefullt att då kunna gå vidare och se vilket stöd det finns för bedömningen. Beroende på i vilket sammanhang och i vilket syfte prioriteringsarbetet görs måste ni kanske avstå från en sådan fördjupning och istället dokumentera de grunder ni de facto gör er bedömning på – såsom ni gör det i klinisk vardag.

Det viktiga är att ni alltid på något sätt kan redovisa grunderna för era bedömningar.

2. Vad menas egentligen med kunskapsunderlag i modellen – vad omfattar det?

Med kunskapsunderlag avses i modellen såväl vetenskaplig evidens som beprövad erfarenhet. Begreppet beprövad erfarenhet har allt mer kommit att ersättas av begreppet erfarenhetsbaserad kunskap som är en kombination av teoretisk kunskap, erfarenhet av att se många fall, att se variationer och avvikelser, samt att som professionell ha intuition och personlig mognad.

3. Om vi ”bara” har beprövad erfarenhet kan vi använda modellen ändå?

Svaret är ja. Vetenskaplig evidens är alltid viktigt att förhålla sig till och måste generellt ses som ett förstahandsalternativ framför beprövad erfarenhet i den mån den är relevant för den aktuella prioriteringssituationen. Beprövad erfarenhet är dock ett viktigt underlag för bedömningarna, särskilt på de områden som saknar forskning eller om den vetenskapliga evidensen inte kan anses vara kliniskt fullt ut relevant. Kom ihåg att ni hela tiden gör prioriteringar oavsett om ni använder modellen eller inte. Genom att använda modellen kan viktiga kunskapsluckor identifieras som kan finnas anledning att uppmärksamma.

 Ju större konsekvenser som förknippas med en åtgärd, till exempel höga kostnader eller stora organisatoriska krav, eller om åtgärden är förknippad med risker och biverkningar desto rimligare är det att era bedömningar vilar på mycket stor säkerhet.

4. Måste vi också redovisa kunskapsunderlag för bedömningarna av svårighetsgrad av kostnadseffektivitet?

Vi gissar att frågan kommer sig av att det kanske är lättare att hitta evidens för åtgärders effekt än för hur stor svårighetsgrad olika tillstånd har. Idag finns dock en hel del forskning om patientupplevelser av olika typer av ohälsa. Dessutom finns förstås i er verksamhet en erfarenhetsbaserad kunskap om hur olika hälsoproblem brukar upplevas av patienterna. Även när det gäller bedömning av kostnad i relation till patientnytta kan ni få stöd i hälsoekonomiska studier på vissa områden. Om sådana saknas och era bedömningar grundar sig på uppskattningar ni själva gjort så är det detta ni anger.

Om man önskar öka tydligheten i arbetsbladet kan kolumner med kvalitetsbedömning användas efter samtliga dessa tre bedömningar. Ytterligare ett alternativ kan vara att skriva in bedömningen av kvalitet direkt i respektive kolumn. Det viktiga är med andra ord inte hur ni dokumenterar kvaliteten utan att ni gör denna bedömning och att den kan redovisas.

5. Att det finns stark evidens talar för att patientnyttan är stor.

Det här är ingen fråga utan mer en föreställning som inte är helt ovanlig. Att det finns vetenskaplig evidens för en åtgärd innebär inte automatiskt att det finns en stor patientnytta med en åtgärd. En stark evidens i det här fallet kan tala såväl för en stor som liten patientnytta. Det kan med andra ord finnas stark evidens för att en åtgärd har mycket liten effekt på ett hälsoproblem. Ett starkt underlag innebär en stor säkerhet angående en åtgärds effekt och att det är mycket osannolikt att ytterligare forskning ändrar skattningen av effekten.

6. Är det ett svagare underlag då det bara finns kvalitativa studier?

Eftersom valet av forskningsmetoder är helt beroende av vilken fråga som ska besvaras så kan en kvantitativ studie vara olämplig som metod, likväl som en kvalitativ metod kan ge mindre information. Det går med andra ord inte att säga generellt att den ena eller andra metoder automatiskt ger ett svagare underlag. På samma sätt som kvantitativa studier kan bedömas efter vissa system (se evidensgraderingssystem GRADE) behöver också kvalitativa studiers kvalitet granskas. Statens beredning för utvärdering, SBU, har ett sådant verktyg för för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik.

7. Finns det något sätt att ta sig an detta med erfarenhetsbaserad kunskap/beprövad erfarenhet?

Ett sätt som använts på vissa håll under senare år är så kallade konsensuspaneler eller konsensusmetoder. Det innebär att man försöker undersöka om experter inom ett visst område förefaller vara eniga om hur en något ska bedömas – dvs. är deras erfarenhet samstämmig. Man kan alltså försöka undersöka om de bedömningar som man själv gör i sin prioritering delas av andra personer som är experter eller verksamma inom fältet. 

 

VägledningVisa/dölj innehåll

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll