Frågor och svar om patientnytta

 Scrolla ner för att se svaret på frågan som du är intresserad av.

 frågor-svar-2-svårighetsgrad

1. Vad är skillnaden mellan effekt och patientnytta i modellen?

2. Kan patientnyttan vara större än den svårighetsgrad som vi bedömt att hälsoproblemet har?

3. Om vi använder arbetsbladet som finns i modellen, ska vi inte ange effekten av åtgärden där?

4. Hur liten kan patientnyttan vara för en åtgärd riktad mot ett tillstånd med stor eller mycket stor svårighetsgrad för att de ändå blir högre prioriterade än ett tillstånd med liten svårighetsgrad med effektiv åtgärd?

5. Vems perspektiv på patientnytta ska gälla, vårt eller patientens?

6. Det mesta i vår verksamhet bedöms som mycket stor eller stor patientnytta, är det rimligt?

7. Hur gör vi om en patientnytta varierar stort inom det hälsoproblem vi ska bedöma? 

8. Får vi ta hänsyn till om åtgärd påverkar andra personers hälsa än den patientgrupp som är föremål för åtgärden?

9. Får vi ta hänsyn till kön då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

10. Får vi ta hänsyn till ålder då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

11. Får vi ta hänsyn till livsstil då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

12. Får vi ta hänsyn till sociala situationen för patientgruppen då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

13. Är en åtgärd som förlänger livet viktigare än en åtgärd som förbättrar livskvaliteten?

14. Alla våra åtgärder hamnar på samma patientnytta – vi får för lite vägledning i vår prioritering! 

15. Åtgärden är inte så effektiv just för de aktuella hälsotillståndet men ger många andra bonuseffekter – betyder inte det någonting?

16. Hur bedömer vi patientnyttan av diagnostiska åtgärder?

17. Hur bedömer vi patientnyttan vid åtgärder riktade mot framtida risker för ohälsa?

 

1. Vad är skillnaden mellan effekt och patientnytta i den nationella modellen?

Det är en väldigt bra fråga eftersom begreppen används på lite olika sätt i olika sammanhang. Med patientnytta menas i modellen hur mycket hälsa som en åtgärd kan ge. Patientnytta är med andra ord beroende av er bedömning av hur stor ohälsa ni anser att ett hälsoproblem har och hur mycket denna ohälsa påverkas av den åtgärd ni ska bedöma. Denna påverkan är åtgärdens effekt. Om en ohälsa botas av en åtgärd kan den sägas ha en mycket stor effekt oavsett hur svår denna ohälsa var, men patientnyttan kan för den skull vara liten om hälsoproblemet bara var litet. Detta kan illustreras med följande figur:

Patientnytta figur

 

2. Kan patientnyttan vara större än den svårighetsgrad som vi bedömt att hälsoproblemet har?

Svaret måste bli nej med det sätt som patientnytta definieras i modellen. Eftersom patientnytta är ett mått på hur stort ohälsogap som en åtgärd påverkar kan inte patientnyttan bli större än vad svårighetsgraden är. Det innebär att har ni bedömt svårighetsgraden som liten så kan aldrig patientnyttan bli större än liten, oavsett hur effektiv en åtgärd är. Vid måttlig svårighetsgrad kan patientnyttan högst bli måttlig förutsatt att åtgärden är effektiv.

3. Om vi använder arbetsbladet som finns i modellen, ska vi inte ange effekten av åtgärden där?

Arbetsbladet är framförallt till för att skapa en systematik i prioriteringsdiskussionerna och i de underlag som leder fram till en rangordning. Eftersom storleken på patientnytta begränsas av hur stor svårighetsgraden är kan de bli så att effekten inte riktigt kan läsas  av om endast patientnyttan dokumenteras i arbetsbladet. Om ni till exempel har flera tillstånd med liten svårighetsgrad kan patientnyttan aldrig bli mer än liten för någon av de åtgärder som är aktuella. Det syns med andra ord inte vilka åtgärder som är effektiva och vilka som har mycket lite effekt. Om ni vill kan ni förstås lägga till en kolumn före patientnyttan där ni anger effekten. Men kom ihåg,det är kolumnen med patientnytta som ska räknas in i den sammantagna rangordningen – inte hur ni bedömt effekten. 

4. Hur liten kan patientnyttan vara för en åtgärd riktad mot ett tillstånd med stor eller mycket stor svårighetsgrad för att ändå bli högre prioriterat än ett tillstånd med liten svårighetsgrad med effektiv åtgärd?

Tyvärr finns inget enkelt svar här. Om ett litet hälsoproblem påverkas så att problemet försvinner, kan man säga att ett litet ohälsogap påverkas. Låt oss anta att ett annat tillstånd med mycket stor svårighetsgrad förbättras i motsvarande omfattning. Då ska ni i enlighet med riksdagens riktlinjer ge högre prioritet åt åtgärden för det större hälsoproblemet (om inte kostnadseffektivitet påverkar beslutet vill säga). Om det större hälsoproblemet uppfattas i mindre omfattning än det mindre problemet är det mer osäkert om det ändå ska leda till en högre prioritet. Bedömningen är kvalitativ och måste ske genom gemensamma diskussioner där ni kommer fram till vad som är den mest rimliga bedömningen och redovisa denna.

5. Vems perspektiv på patientnytta ska gälla, vårt eller patientens?

Modellen är till för att vägleda resursfördelning på gruppnivå. Ansvaret för resursfördelning ligger hos sjukvården. Det är med andra ord er professionella bedömning som ska ligga till grund för bedömningen av patientnytta i modellen. Er yrkeskompetens är en viktig utgångspunkt likväl som er kunskap, vetenskaplig och erfarenhetsbaserad, om hur de drabbade personerna vanligen upplever hälsoproblemet. Detta innebär dock att patientens perspektiv på vad som är relevant patientnytta och hur viktiga olika aspekter av denna är bör vägas in.

6. Det mesta i vår verksamhet bedöms som mycket stor eller stor patientnytta, är det rimligt?

Det kan vara rimligt under förutsättningarna att följande kriterier är uppfyllda:
• Samtliga tillstånd på er prioriteringslista har bedömts ha mycket stor eller stor svårighetsgrad.
• Samtliga åtgärder anses påverka dessa ohälsogap i stor eller mycket stor grad.
Om inte detta är fallet bör ni ta en förnyad diskussion kring patientnyttan.

7. Hur gör vi om en patientnytta varierar stort inom det hälsoproblem vi ska bedöma?

Detta är en knepig fråga. Det bästa är om gruppen som lider av hälsoproblemet kan delas upp i olika undergrupper där det finns mindre variation kring patientnyttan. Ett mindre bra alternativ är att beskriva att patientnyttan varierar från måttlig till stor eller från liten till stor etc. Skälet till att man bör undvika det om man kan är att det gör det svårare att komma fram till en rangordningsnivå. Om det finns en variation i patientnyttan innebär det också att det kommer vara en variation när det gäller rangordningsnivån.

8. Får vi ta hänsyn till om en åtgärd påverkar andra personers hälsa än den patientgrupp som är föremål för åtgärden?

Enligt människovärdesprincipen får vi inte ta hänsyn till social situation eller ställning. Det är dock inte helt klart hur detta ska tolkas. Vår rekommendation är dock att hellre skapa ett eget prioriteringsobjekt för den grupp som då påverkas, exempelvis närstående, snarare än att väga samman effekten på den gruppen tillsammans med effekten på patienten. Detta eftersom inte alla patienter har närstående eller liknande som påverkas av åtgärden. Vissa åtgärder, exempelvis om det rör smittskydd och liknande, kan dock behöva behandlas på ett särskilt sätt.

9. Får vi ta hänsyn till kön då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

Människovärdesprincipens likabehandlingstanke signalerar att vi bör vara försiktiga här. Att göra skillnad beroende på könet i sig får man inte göra. Däremot kan det vara så att könet påverkar behandlingseffekten beroende på olika genetiska, fysiologiska etc. förutsättningar. Den skillnaden i behandlingseffekt får man väga in.

10. Får vi ta hänsyn till ålder då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

Människovärdesprincipen säger att vi inte får ta hänsyn till kronologisk ålder vid prioriteringar. Det innebär att vi inte kan bedöma behandlingseffekten som större för yngre personer än för äldre personer. Däremot får man ta hänsyn till biologisk ålder, dvs. patienters möjlighet att tillgodogöra sig behandling givet de fysiska förutsättningar patienten har.

11. Får vi ta hänsyn till livsstil då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

Människovärdesprincipen tillåter inte hänsyn till tidigare livsstil. Det innebär att vi inte kan ”bestraffa” patienter för de liv de levt innan de söker vård oavsett om det har lett till behovet av vård eller inte. Däremot sägs det att vi får ta hänsyn till framtida livsstil i den mån det kan påverka behandlingseffekten hos en åtgärd.

12. Får vi ta hänsyn till sociala situationen för patientgruppen då vi bedömer hur stor patientnyttan är?

Utifrån människovärdesprincipen så är det enkla svaret på den frågan nej. Samtidigt är det förmodligen mer komplicerat än så. I vissa fall kan ju effekten av en åtgärd vara beroende på om det finns stöd i omgivningen eller inte. Detta kan då behöva vägas in. Samtidigt är det viktigt att då vara uppmärksam på att om en åtgärd har en viss effekt på grund av omgivningsstöd från familj och närstående – så kan det behöva kompenseras för de patienter som saknar ett sådant stöd.

13. Är en åtgärd som förlänger liv viktigare än en åtgärd som förbättrar livskvaliteten?

Det enkla svaret på den frågan är nej. Enligt den etiska plattformen så kan en åtgärd som förbättrar livskvaliteten vara lika viktig som en åtgärd som förlänger livet.

14. Alla våra åtgärder hamnar på samma patientnytta - vi får för lite vägledning i vår prioritering!

Om alla åtgärder hamnar på samma patientnytta, vilket kan förefalla osannolikt, kan man behöva gå tillbaka och granska sitt underlag för att se om man varit tillräckligt noggrann i sina bedömningar och tagit hänsyn till svårighetsgraden. Om samma bild trots detta kvarstår får man då tänka på att rangordningen påverkas av mer än patientnyttan så genom att väga in svårighetsgrad, kostnad per patientnytta och kunskapsunderlaget så kan man förmodligen fortfarande skilja mellan de olika prioriteringsobjekten.

15. Åtgärden är inte så effektiv just för det aktuella hälsotillståndet men ger många andra bonuseffekter – betyder inte det någonting?

Att en åtgärd har positiva effekter på andra områden som är viktiga ur ett hälsoperspektiv är naturligtvis bra. För att fånga dessa kan man göra på två olika sätt. Man kan lägga till dessa bonuseffekter till effekten på det aktuella hälsotillståndet – problemet med det är att de då blir relativt osynliga. Det kanske kan finnas andra sätt att uppnå dessa bonuseffekter än genom att använda åtgärden för det aktuella hälsotillståndet. Ett bättre sätt kan därför vara att skapa ett egna prioriteringsobjekt för dessa andra aspekter som påverkas av åtgärden och därmed tydligare lyfta fram dessa bonuseffekter. Det kan också göra det tydligare att det kanske finns andra åtgärder som än bättre ger dessa bonuseffekter och därmed kanske den ursprungliga åtgärden kan utmönstras.

16. Hur bedömer vi patientnyttan av diagnostiska åtgärder?

Diagnostiska åtgärder kan vara svåra att bedöma med modellen eftersom de dels syftar till att undersöka hur svårt sjuk en patient är (dvs. de riktar sig mot tillstånd med varierande svårighetsgrad), dels kan det vara svårt att bedöma patientnyttan eftersom det beror på vad som görs med resultatet från diagnostiken. Ett sätt att tänka är därför att fundera på vilken eller vilka andra åtgärder den diagnostiska åtgärden ska ligga till grund för och titta på vilken rangordningsnivå dessa ligger på. Den bästa diagnostiska åtgärden för att möjliggöra dessa andra åtgärder bör då hamna på samma rangordningsnivå. Finns det sedan alternativa och sämre diagnostiska åtgärder så bör de hamna på lägre rangordningsnivåer. Detta innebär att när det gäller diagnostiska åtgärder så går man mer direkt på rangordningssteget och tittar på patientnyttan mer indirekt.

17. Hur bedömer vi patientnyttan vid åtgärder riktade mot framtida risker för ohälsa?

Eftersom patientnyttan med en åtgärd är relaterad till svårighetsgraden hos tillståndet är det viktigt att väga in hur vi bedömer svårighetsgraden hos tillstånd som innebär framtida risker för ohälsa (se avsnitt om svårighetsgrad). Svårighetsgraden hos ett tillstånd med risk för framtida ohälsa utgår från svårighetsgraden hos det tillstånd som ska undvikas och viktar sedan ner detta något beroende på hur stor risken är. På motsvarande sätt behöver effekten av åtgärder riktade mot att undvika framtida ohälsa viktas när det patientnyttan ska bedömas, så att de matchar svårighetsgraden.

 

VägledningVisa/dölj innehåll

Om PrioriteringscentrumVisa/dölj innehåll